Solen går sakta upp men innan den kommer över horisonten kastar den sina strålar på undersidan av den mäktiga molnbank som som ligger ovanför huset. Under några minuter blir det ett spektakulärt skådespel som förändrar färg och struktur. Innan man hunnit njuta färdigt kommer solens översta del ovanför skogskanten och de röda nyanserna går genast över i ljusare toner. Talgoxen trivs trots den lite kyliga morgonen och startar med ett par vårstrofer. Ti-ti-tuuu. För varje vecka blir det allt ljusare och solen värmer när den kommer högre men så blir det inte denna morgon för molnen tätnar och fortsätter med mulet väder.

Tidig annandagsmorgon. Är på visit i Värmland och vaknar till innan det blivit ljust. Månen som för två dygn sedan visade hela sin sida solbelyst lyser in starkt genom fönstret. Jag vet att det troligen finns ganska många planeter att studera innan himlen blir för ljus. Skulle vara roligt att hitta Saturnus. Använder en tubkikare med ganska mycket förstoring och hittar flera planeter däribland Venus och Jupiter med sina månar som står diagonalt på linje. Ingen Saturnus. Jag vet var jag ska leta men den brukar vara betydligt svagare än många av de andra planeterna och under tiden som fingrarna börjar domna bort gör solen himlen alldeles för ljus för att det ska vara värt att fortsätta sökandet. Månen hänger tungt över horisonten och skymtar fram mellan gran och björk. Försöker få lite bilder innan jag måste in och tina upp fingrarna. Riktigt kallt med ordentlig frost men det är nog bara några minusgrader. Det är väldigt lätt att vänja sig vid varmt väder. Sitter och tittar på resultatet och ser då i ena kanten av månen att en av höjderna faktiskt ser ut som en pyramid. Det brukar ju annars mest vara kratrar som går att se. Ena sonen hajar till och vet att det finns massa bilder och diskussioner på olika forum om just pyramider på månen. Detta hade jag ingen aning om.

Vi bestämmer oss gemensamt för att vi ska försöka se till att hela familjen får se månen. Det är blött i gräset och mina knän börjar tappa känseln när jag står på knä framför stativet med kameran. Inte helt lätt motiv att försöka få bild på. Något som är så ljussvagt och samtidigt rör sig förhållandevis fort. Vanligtvis är månen starkt solbelyst och det går att få skarpa och tydliga bilder men nu blir det lite trixande med inställningarna och jag känner mig inte helt nöjd med resultatet men det får väl betecknas som okej i alla fall. Visade sig vara en fantastisk stjärnhimmel för övrigt. “Stjärnfall” lite här och var när små partiklar brinner upp i atmosfären och ganska lågt står Venus och lyser så där riktigt starkt som planeterna gör i förhållande till stjärnorna. Det får allt bli en mugg värmande kaffe innan man hinner sova en kort stund till.