Category Archives: Insekter

10 maj 2023; Grön snabb vinge utan björnbär

En torr varm och sandig slänt i en ledningsgata. Jag är egentligen på jakt efter sandödla och ska också passa på att titta till mosipporna. Solen värmer och får mängder av fjärilar att flyga runt där citronfjäril verkar vanligast men även aurorafjäril och påfågelöga. Den som just nu är både minst och kanske mest svår att upptäcka av de fjärilar som är aktiva är grönsnabbvingen eller som jag fortfarande brukar kalla den björnbärssnabbvinge som är det äldre namnet. Den smälter bra in så fort den sätter sig med hopslagna vingar oavsett om den sitter på tall, lingon eller ljung som är fallet just på denna plats. När den flyger är det också inte helt lätt att känna igen den då insidan är mörk och utsidan grön.

8 juni 2019; Sländan stirrar stint

En flickslända, tror att det är flodflickslända, sitter på en fibbla och stirrar mycket bestämt på mig och undrar varför jag är så närgången. Nästan alla flicksländor indikerar att det är nära till sjö eller vattendrag. Just flodflicksländan är nog oftast intill rinnande vatten vilket jag är i närheten av när jag vadar fram på en blommande äng vid Föllingsö utanför Kisa.

26 april 2019; Med en dragning åt det gröna på magen

På jakt efter några tidiga mosippor och det rasslar bland ljung och bärris. Snabbt springer både större och mindre ödlor iväg och trycker under de täta ljungbuskagen. Helt plötsligt stannar en ödla och kikar en lång stund och jag lägger mig sakta ner för att få några närbilder. Då märker jag också att det är en svag grön färg på hals och mage vilket visar på att det är en hane i lekdräkt.

8 juni 2018; Gott om insekter vid Drabo

En förmiddagspromenad i Drabo, i utkanten av Kinda på gränsen mot Västerviks kommun. En otrolig blomsterprakt trots det långvariga torra vädret. Brudbröd och sommarfibbla i full blom och några överblommade exemplar av Adam och Eva vilket jag inte är säker på att det är noterat på denna plats tidigare. Tack vare blomningen också många insekter som rör sig över markerna.

18 augusti 2017; Amiral, vädd och gentiana på äng och fält

amiralgentianaBetesmarker som hävdats sedan många hundra år har skapat förutsättningar för några av de mest kräsna växterna som bara finns kvar på ett fåtal platser. Fältgentiana är en sådan som är väldigt känslig för upphörd betesdrift och igenväxning. Denna dag är jag på några otroligt artrika betesmarker runt Törnevik, Dänskebo och vid Groveda utanför Rimforsa. På den ena finns det senblommande fältgentiana och på den andra är det en tidigblommande variant och på den tredje platsen finns både spindelört och ärtvicker där spindelörten kräver bete men den delikata ärtvickern vill inte ha betesdjur. Här och var fladdrar amiralfjärilar mellan ängsväddblommor.

13 augusti 2017; Humlans flykt bland solrosor och pollen

humla_solrosDet tunga molntäcket spricker upp och solens strålar värmer en kort stund innan det återigen försvinner bakom grå moln. En humla kryper runt på solrosen och tar ibland en kortare flygtur för att orientera sig och kanske hitta en bättre plats eller annan blomma. Den välutvecklade solrosen har gott om nektar och pollen som allehanda humlor och bin gärna samlar på sig. Ja, just det, humlor ska ju inte kunna flyga som det heter. Det är ju egentligen en ganska gammal historia som ligger till grund för denna tes och tämligen långt innan man har all kunskap om både flygteknik och humlans fysiologi. De har ju en typ av gummisnoddsliknande proteinkedja som gör att vingslagen slår extra hårt. Ungefär som om man spänner en pilbåge och släpper bågsträngen men för varje vingslag. Finns mycket här i världen att lära sig och upptäcka.

24 juli 2017; Fick korn på en larv

kornPromenad under eftermiddagen och kikade lite vad som växer i vägkanten. Åkrarna har inte långt kvar till skörd av alla olika sädesslagen. Till och med havre som man ganska sällan ser just i denna del av Sverige. Lite längre bort växer några ytor med korn som ger ett speciell vy när de långa borsten vajar fram och tillbaka. I gruset i vägkanten försöker en stor larv att gräva sig ner. Det är en stor larv med ögonfläckar på sidorna och ett rödbrunt spröt längst bak. Det visar sig vara en brunssprötad skymningssvärmare som så småningom kommer att utvecklas till en nattfjäril som likt en kollibri kommer att suga nektar i skymningen.larv2

27 juni 2017; Aspfjärilen undrar vad jag sysslar med

rodsyssla2017Riktigt varmt i den knastertorra tallskogen. Knappast några blåbär eller lingon på gång men smultron börjar mogna i vägkanten. Tar mitt årliga besök till en skogsbacke för att se hur det går för rödsysslan, en av våra mer ovanliga och okända orkidéer. I år finns bara ett blommande exemplar vad jag kan se men fem plantor utan blomställning. Märkligt att den finns just på den här platsen när det finns hur många likadana ytor som helst. Varför just här? Är det en rest från tidigare skogsbete eller finns det något i marken som gynnar växterna här? På grusvägen sveper aspfjärilar fram på låg höjd och landar men fladdrar vidare ganska snabbt. Svårt att hinna få någon bra bild. Jag går runt och försöker följa fjärilarna men de flyger bara längre bort. Telefonen ringer och jag blir stående en stund och rätt som det är landar en aspfjäril på min sko. Vad kan det vara som är så inbjudande? Den söker med sugsnabeln i de hål som finns i tyget på skon och blir sittande ganska länge.aspfjaril

31 mars 2017; Tord, trast och sippknoppar

skogstordyvel taltrast blasippaSista dagen i mars och ingen sädesärla i sikte. Längs med grusvägen strävar en skogstordyvel fram i sakta mak. Kanterna glänser i turkos och lila och när jag lägger mig för att komma nära stannar den och är alldeles stilla. Många djur som just är på jakt efter skalbaggar har det påtagligt svårt att se och identifiera byten när de inte rör sig. Detta kanske är orsaken till att den håller sig stilla eller så är den helt enkelt inte riktigt uppvärmd för att fortsätta just nu. Överallt sitter trastar och sjunger och i en grantopp upprepar taltrasten sina korta strofer två eller tre gånger. På bara ett dygn har det tillkommit sång från både taltrast och rödvingetrast som tillsammans med rödhake, koltrast och dubbeltrast bildar en ljudkuliss som börjar göra det svårt att urskilja de olika arterna. Den fuktiga granskogen börjar också blomma med hundratals blåsippor vittnar om att denna granskog är lite mer näringsrik och kanske finns det kalk inslaget i jorden. Även hasselbuskar dyker upp på samma plats vilket bekräftar mina tankar.

30 juli 2016; Utbredningskartan ritas om

pafagelfjarilSneglar över kanten på kaffekoppen. Fjärilar fladdrar runt mellan astrar som står utanför köksfönstret. Citronfjäril och påfågelöga är vanligast men flera nätfjärilar och någon form av pärlemorfjäril sveper förbi. Plötsligt sitter en mörk fjäril på en blomma. Den påminner vid en snabb betraktelse om en aspfjäril men är alldeles för liten. Jag är övertygad om att jag inte sett denna förut och det tar ett tag innan jag inser att det är kartfjäril. En märklig fjäril med två färgvarianter med en orangebrun vårversion och en nästan svart högsommarvariant. Kartfjäril är ganska ny i Sverige och har spridit sig norrut från att i början av 1980-talet varit förekommande endast i Skåne. Verkar inte vara många fynd så pass långt norrut som Östergötland. Passar på att försöka få några bilder på de andra fjärilarna också.kartfjaril