Större hackspett är en av våra mest flitiga gäster vid fågelmatningensanordningarna. Ibland är det talgbollarna som är mest intressanta men en hane har kommit på hur bra det är att hämta ett solrosfrö och peta ner i ett skruvhål för att sedan mejsla bort skalet. Jag har många gånger hittat hackspettsmedjor där fåglarna satt fast en kotte i en barkspringa för att sedan picka loss fröna men detta är första gånger jag ser den här varianten av smedja.

Trots att vi har sett gladan hela sommaren och oftast så fort man är utomhus, så blir det ändå trevligt när de visar upp sig även sent på säsongen. Dessa mäktiga rovfåglar är imponerande stora men har förhållandevis små bon. Jag har bara hittat ett bo även om jag är ganska säker på var det borde vara. Ofta högt uppe i träd i någon klyka som kanske inte ens går att se från marken. När jag lyckades hitta ett bo var det bara för att en fågel just var på väg för att flyga in till boet när jag stod under just det trädet. Gladorna har en otroligt bra koll på när det är dags för vallskörd. Flera gånger kan man se att de flyger och cirklar över traktorerna när de slår vallen just för att snabbt lokalisera sorkar och möss som säkert blir lite förvirrade när det helt plötsligt blir tomt ovanför där det tidigare var tätt med gräs.

Det är lätt att förstå att månen varit fascinerande och många har nog genom årtusenden funderat på dess olika faser. Är ju ganska länge sedan som man gjorde kalendrar kopplat till månens faser vilket blev ett bra sätt att bestämma tid för exempelvis ett möte vid nästa nymåne eller när den är halv. Gäller ju bara att det är klart väder lite då och då annars kan man ju tappa bort tidsuppfattningen.

Örnar är alltid mäktiga att titta på. Runt Söderö, i nordöstra Kinda är det lätt att få syn på havsörnar och på vintern även kungsörn. Tack vare gott om vilt av olika slag och även slaktrester finns flera platser där det samlas flera örnar tillsammans med korpar och kråkor. Vid detta tillfälle sitter två örnar på en åker och äter på något som ser ut som rester av ett rådjur. När jag anländer lättar de och flyger åt var sitt håll. En yngre havsörn sätter sig i en talltopp medan den äldre gömmer sig i en gammal ek.

Det finns ju så mycket att hitta överallt i skog och mark och ibland händer det att man ser saker som känns ovanliga men det hör inte till vanligheterna att man blir riktigt förbryllad men så skedde just denna dag. En helt vanlig kantarelltur där jag plocka så många gånger tidigare men på en av de gula kantarellerna växer en svamp. Stammen är insvept i hyfer på utsidan och en del gråfärgade hattar sticker fram i olika storlek. Jag gör det enklaste möjliga för att reda ut vad det kan vara och kontaktar jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuséet som snabbt kan konstatera att det rör sig om en rödskivling som är en parasitsvamp just på gul kantarell. Det hela blir ju ännu mer spännande när jag inser att det endast är tre inrapporterade noteringar i Sverige sedan år 1900.