Vilket oväsen utanför. Starar och kajor skriker och skränar och flyger upp ur trädet där det finns bon med ägg och kanske till och med en och annan unge. Sitter och smuttar på kaffet och undrar lite vad som kan få fåglarna att bete sig på detta sätt. Något måste sitta i trädet och tanken är förstås en mård som både är bra på att klättra och gillar fågelägg och ungar. Nej, den här gången var det en katt som hade lyckats ta sig en bra bit upp i kastanjeträdet. Den verkade förresten inte alls vara så intresserad av att knapra fåglar utan hade nog blivit uppskrämd av en annan katt som tassade runt och sneglade bistert upp i trädet. Efter en stund blev det lugnare och kajor och starar återtog aktiviteter med ruvning och matning. Fick några trevliga bilder på kajorna i alla fall.

Det är majmorgon och helt plötsligt sitter den där precis som om den aldrig varit borta. Ändå har den flugit väldigt långt. Sannolikt från någonstans söder om Sahara. Jag pratar om den svartvita flugsnapparhane som nyss anlänt och under någon vecka sett till att det finns ett bo färdigt att börja använda när nu honan också kommer. Flugsnappare är ett bra namn även om det sannolikt är ganska många olika insekter som fångas. Ett till synes lugnt stillasittande på en gren men sedan ett snabbt utfall som ofta kombineras med lite konstflygning för att fånga den flygande insekt som siktats. Sedan tillbaka igen för att efter en stund göra en ny kvick flygmanöver. Hanen är lätt att känna igen med den karaktäristiska vita fläcken i pannan och honan han samma fjäderteckning men är blekbrungrå istället för svart. Den som man kan ta miste på är halsbandsflugsnappare som främst finns på Gotland eller i alla fall utåt kusten.

När man håller på med biologiska saker är färger ofta viktiga för att göra en artbestämning och där kanske lavar är det bästa exemplet där fuktigheten avgör om en lav är vit eller grön. Där avgör den alg som finns i laven hur färgen blir när det är torrt eller fuktigt. Men fåglar då. Ja, där är det väl tydligt vilken färg det handlar om. Ta skata som exempel. Svart och vit säger nog de flesta. Men ta då tid att betrakta skatan en stund så skiftar de svarta fjädrarna i både violett och grönt. När jag nu upptäcker ringduvan i trädet utanför huset inser jag att det inte är alltför lätt att beskriva färgen på fjäderdräkten. Grå men rygg och vingar skiftar med lite blå, rosa och gröna nyanser. Bröstfjädrarna är rosagrå och det tydliga halsbandet lyser vitt i vårsolen.