Category Archives: Fåglar

17 januari 2016; Makalösa iskristaller

0659 iskristallerÅter en kall natt. Trädgrenar och växter är övertäckta av iskristaller som gör att det mesta ser ut som tistlar med vassa breda taggar. Från trädtopparna kommer kristallerna singlande likt enorma snöflingor som glittrar i solskenet. Flitig aktivitet vid fågelbordet med talgoxar, blåmesar, nötväckor och pilfinkar. En bofink var framme förra helgen men har inte synts till sedan dess. Enstaka gulsparv och koltrast trivs mest på marken där nog äpplena är mest intressanta för trastarna. Snart börjar vi närma oss uggletider och nästa veckas förväntade mildväder kan nog trigga igång en del fåglar till att kvittra sina vårstrofer. Lite takdropp och solsken ser ut att kunna inträffa inom en vecka och då tror jag nog att en och annan talgoxe drar sitt “ti-ti-tuuuu”. Nåja, än så länge är det kallt och mer snö är i antågande.

6 januari 2016; Örnar till kaffet

grabo o isSitter och sippar på morgonkaffet och sneglar ut genom köksfönstret. Gott om fåglar vid fågelbordet nu när det är riktigt kallt och det har nog varit mellan femton och tjugo minus i natt. Hjärnan observerar som vanligt mycket mer än man först tänker på och har reagerat på något ute på åkern en bra bit bort. Det blev till att leta fram kikaren för att snabbt kunna konstatera att det var ett gäng örnar och främst havsörnar som antagligen hade hittat något smaskens. Minst sex stycken kan jag urskilja som en efter en flyger iväg lågt över åkern och sätter sig utom synhåll. kardborre o isEfter någon timme tar jag en promenad för att se om det går att få ytterligare någon skymt av örnarna. Den höga luftfuktigheten tillverkar iskristaller som är fantastiska både i storlek och mönster. Det står både kardborrar och gråbo i vägkanten som är väl täckta av kristaller. Sidensvansarna samlar sig i nyponbuskar och driver runt för att knapra av de kvarvarande bären. Kråkor, kajor och en och annan korp sitter och spanar från en åkerholme och plötsligt dyker något betydligt större upp och sveper på breda vingar vidare bort mot skogen. Hinner nätt och jämt få fram kameran men kan snabbt konstatera att det är en ung kungsörn som nog var en av örnarna som jag såg tidigare. Nu måste jag in i värmen för att tina både fingrar och tår.kungsorn

2 januari 2016; Dukat matbord i dubbel bemärkelse

sparvhokSnö och kallare väder gör att många fåglar får svårt att hitta mat. Vi har sedan några veckor haft framme ett fågelbord där det bjuds på olika frön och en del äpplen så att vi får fram trastar också. Vi dukar upp för småfåglarna men även för sparvhöken som ständigt håller till runt fågelbordet. En av våra spektakulära jägare där den mindre och smidiga hanen har en avancerad flygteknik. Ibland har jag sett när den med full fart följer bytet rakt in i syrénbusken så det smattrar när vingarna slår mot kvistar och grenar. Nu har det varit nästan tio minusgrader i natt och koltrasten sitter och kurar i uterummet där det antagligen är några grader varmare. Längs med vägen drar gråsiskor fram och letar frön i kardborrar och tistlar som står i åkerkanten.koltrast 4696

16 juni 2015; Är den deprimerad?

ogonpyrola 2ogonpyrola

Där står den, ögonpyrola, med sin böjda nacke. Den ser lite ledsen ut där den tittar ner i marken. Efter en stund inser jag att det är flera hundra blommande exemplar spridda över ett ganska stort område. Den fuktiga marken innehåller även ormbär och vårärt som annars trivs i lövskogmiljöer men här är är det ung granskog. Den skiljer sig från de flesta andra arterna av pyrola med sin ensamma blomma som nog är en av mina favoriter. Jag och dottern fortsätter in i skogen, långt från bebyggelse och kommer så småningom fram till en liten göl och rätt som det är så sveper en stor falk över oss och drar vidare men den har i alla fall med sig kvällsmat i klorna.

22 maj 2015; Kajskrän i trädtoppen

kajaVilket oväsen utanför. Starar och kajor skriker och skränar och flyger upp ur trädet där det finns bon med ägg och kanske till och med en och annan unge. Sitter och smuttar på kaffet och undrar lite vad som kan få fåglarna att bete sig på detta sätt. Något måste sitta i trädet och tanken är förstås en mård som både är bra på att klättra och gillar fågelägg och ungar. Nej, den här gången var det en katt som hade lyckats ta sig en bra bit upp i kastanjeträdet. Den verkade förresten inte alls vara så intresserad av att knapra fåglar utan hade nog blivit uppskrämd av en annan katt som tassade runt och sneglade bistert upp i trädet. Efter en stund blev det lugnare och kajor och starar återtog aktiviteter med ruvning och matning. Fick några trevliga bilder på kajorna i alla fall.kajor

15 maj 2015; Snappar det mesta

sv fluDet är majmorgon och helt plötsligt sitter den där precis som om den aldrig varit borta. Ändå har den flugit väldigt långt. Sannolikt från någonstans söder om Sahara. Jag pratar om den svartvita flugsnapparhane som nyss anlänt och under någon vecka sett till att det finns ett bo färdigt att börja använda när nu honan också kommer. Flugsnappare är ett bra namn även om det sannolikt är ganska många olika insekter som fångas. Ett till synes lugnt stillasittande på en gren men sedan ett snabbt utfall som ofta kombineras med lite konstflygning för att fånga den flygande insekt som siktats. Sedan tillbaka igen för att efter en stund göra en ny kvick flygmanöver. Hanen är lätt att känna igen med den karaktäristiska vita fläcken i pannan och honan han samma fjäderteckning men är blekbrungrå istället för svart. Den som man kan ta miste på är halsbandsflugsnappare som främst finns på Gotland eller i alla fall utåt kusten.

15 mars 2015; Besvärliga fågelfärger

RingduvaNär man håller på med biologiska saker är färger ofta viktiga för att göra en artbestämning och där kanske lavar är det bästa exemplet där fuktigheten avgör om en lav är vit eller grön. Där avgör den alg som finns i laven hur färgen blir när det är torrt eller fuktigt. Men fåglar då. Ja, där är det väl tydligt vilken färg det handlar om. Ta skata som exempel. Svart och vit säger nog de flesta. Men ta då tid att betrakta skatan en stund så skiftar de svarta fjädrarna i både violett och grönt. När jag nu upptäcker ringduvan i trädet utanför huset inser jag att det inte är alltför lätt att beskriva färgen på fjäderdräkten. Grå men rygg och vingar skiftar med lite blå, rosa och gröna nyanser. Bröstfjädrarna är rosagrå och det tydliga halsbandet lyser vitt i vårsolen.

6 mars 2015; Staren mot strömmen

Utdrag stromstare

Hela vintern har man kunnat följa strömstarens enträgna arbete med att fiska upp sländor från botten av strömmande vattendrag som just i detta fall är Kisaån i Föllingsö utanför Kisa. Några snabba nigningar, en snabb doppning av huvudet och sedan ett vilt dyk ner i det kraftigt strömmande vattnet. Borta en stund och sedan upp igen ibland med en sländlarv i näbben. Sedan följer något som till en början kan se lite förbryllande ut. Ett snabbt daskande med larven mot något hårt. Möjligen inte för att slå ihjäl larven utan kanske främst för att slå sönder larvboet som kan vara ganska välbyggt av växtmaterial eller småsten.

5 mars 2015; En alltmer ovanlig drill i skyn

8877 del Sanglarka

Sånglärka, något som ofta kommer upp som fråga när man är ute och guidar eller håller föredrag. Många är de som helt plötsligt insett att en röst saknas som ju med sitt enträgna drillande och sin hängande sångflykt över åkermarken är en av de mest karaktäristiska vårtecknen. Varför har det blivit så? Det finns nog många anledningar men ändrade brukningsmetoder och tidigare skördar lär nog ligga högt på listan. De platser där det verkar vara minst lärkor kvar stämmer väl överens med åkrar där åkerholmar har tagits bort och brukningsenheterna är gigantiskt stora utan ens en avvikande grästuva att ta skydd i. På vissa håll har man anordnat lärkrutor som undantas från skörd särskilt när den tidigaste vallen slås. Nu tycker ni kanske att jag skäller på bönderna men egentligen är det ju tack vare att markerna brukas som vi fortsatt har en öppen landsbygd och att vi har kvar lärkan alls. Ack så många djur och växter som skulle försvinna om vi slutade att bruka våra marker.

28 februari 2015; En efterlängtad trumpet

trana 4762 mindre 72Tänk att man alltid blir en smula förvånad. En trumpetstöt som gör att det till och med går en rysning längs med ryggraden. En ensam trana spatserar stolt mitt på en grusväg där de omgivande blöta åkrarna vimlar av gäss, sångsvan och en och annan tofsvipa. Det har ännu inte blivit mars men det är ändå väldigt härliga vårtecken där kanske tranans ankomst är lite extra. Är ju inte riktigt samma kaliber som vid Hornborgarsjön eller Tåkern men ack så skön trumpetstöt som kanske kan locka till sig en partner.

Inom kort kommer det att bli en alltmer vanlig syn på nästintill varje åker att födosökande tranor trampar runt med sin stolta hållning. En mäktig fågel som de senaste tjugo åren har ändrat sitt beteende och häckar i allt högre utsträckning i södra Sverige vid nästan varje mosse med de rätta förutsättningarna för bosättning.