Staren har kommit på allvar och sitter sin vana trogen högst uppe i en hästkastanj med vida utsikt åt alla håll. Det går att känna igen mycket av sången sedan tidigare år men lite nya inslag. Den härmande sången innehåller som vanligt storspov men endast med korta strofer. Även fasan, ormvråk, rödvingetrast, grågås, kaja, järnsparv, sothöna och något som mest liknar småfläckig sumphöna är bara några av de läten som kommer från staren. Allt tillsammans med det egna gnisslandet och visslandet som så starlikt alltid finns med.
25 februari 2017; Vedörnar
En förmiddag i solens sken där det går att känna att våren kanske kommer så småningom. Ett lämpligt tillfälle att kapa och klyva ved. Nästan hela tiden kommer fåglar över ladugårdsplanen med grågäss, korp och en och annan sångsvan som trumpetande meddelar omgivningen att man är på inflygning. Några gånger sveper örnar förbi och cirklar för att sedan dra vidare mot andra jaktmarker. Några tillfällen dyker de upp precis över byggnaderna. Blir regelbundet avbrott för att försöka få någon bild på örnarna. När jag betraktar fotografierna i datorn inser jag att ett par sticker ut påtagligt. Både en där solen lyser genom fjäderdräkten och ett annat foto där ett flygplan har kommit med på bild.
4 februari 2017; Mönster i isen
3 februari 2017; Svampar från frusen mark
En kall skogspromenad på frusen mark. Tjocka barrmattor där det sticker upp mossor och några blåsippsblad som enträget håller sig gröna året runt. En bit bort i den fuktigare svackan ligger snön decimeterdjup. Ur denna frusna mark tränger bombmurklor upp med is i kanterna. Lite märkligt att en organism som till så stor del består av vatten, kan växa när allt är fruset. Någon form av sockerarter eller kombination med glykolliknande vätskor kan vara en förklaring. Det gick bara att hitta 15 exemplar i ett område där det senare kan vara flera hundra svampar. Det är inte alltid helt lätt att upptäcka bomdmurklor då det mesta runt omkring är bruna löv och barr.
28 januari 2017; Domherre till lunch
Dags för lunch. Skidåkning på tv men utanför fönstret sätter sig domherrar som söker av grenarna efter ätbara saker. Den grova näbben har stor kraft som kan bearbeta frön som är ganska hårda. En hane lyser som ett kvarlämnat rött äpple i solljuset som alltmer börjar kännas som vårsol som till och med värmer lite svagt. Snart försvinner domherrarna till skogs där häckningen inleds och sedan är det bara tack lätet som avslöjar att de fortfarande finns omkring oss när vi under vår, sommar och höst strosar runt i våra barrskogar.
27 januari 2017; Vätteskägg och håris
I december hittade jag en ovanlig företeelse som jag inte kan minnas att jag sett förut. Det kallas hår-is men går också under namnet vätteskägg och is-ull. Har letat en del för att få en förklaring till fenomenet och hittat information hos SMHI men inser också att det verkar vara relativt sällan som det är lämplig miljö och rätt klimat för att det ska inträffa. Tog en sväng under förmiddagen och hittade några grenar intill en liten bäck där det förekommer mer hår-is. Denna gång hade jag med mig kameran så det blev några bilder för att dokumentera företeelsen. Främst är det en kombination av nedbrytning inne i den fuktiga veden samtidigt som temperaturen ligger runt noll. Vid nedbrytningen blidas koldioxid som genom tryck pressar ut vatten ur porerna i veden. Detta omvandlas till is och genom fortsatt tryck trycker mer vatten ut och till slut bildas portjocka istrådar. Det finns teorier att det också är bakterier inblandade men det vet jag inte om man är säker på.
8 januari 2017; Det ringer i träden i kvällsljuset
Tar en tur med skottkärran för att fylla på vedförrådet. Utanför huset ser man solens sista strålar för denna dag när det precis snuddar trädtopparna. Det ringer ett välbekant ljud när sidensvansarna samlar ihop sig och verkar diskutera var de ska tillbringa natten. Månen har sakta stigit och fåglarna visar upp sin karaktäristiska siluett med den säregna tofsen i nacken. När det nu har blivit lite mildare hörs både pilfinkar och gråsparvar tjattra med lite vårtoner. Än så länge är det en hel del vinter kvar men redan nu kan man skönja detaljer som vittnar om att våren faktiskt inte är så väldigt långt borta.
6 januari 2017; Månskäran, Venus och Mars
En tunn månskära kan ses tillsammans med en mycket tydligt lysande och strax ovanför också en mer svagt lysande planet. Det är Venus som lyser mest och Mars med både annan färgton och svagare sken. Det pratas ju mycket om resor till Mars men egentligen är Venus närmare närmare, en planet som är nästan lika stor som jorden men med en ganska svajig atmosfär. Det som är avgörande för att inte utföra resor till Venus är temperaturen som till och med för vana solsemesterresenärer är lite i högsta laget. Närmare fyra hundra grader räknar man med att det är på ytan.
1 januari 2017; Arv och miljö på årets första dag
Första dagen på det nya året. Det är ju främst vi människor som är knutna till tid och almanacka men man kanske ska tänka på att det är något som är påhittat för att vi ska kunna få struktur. Att det går att plocka trattkantareller som vi förknippar med hösten eller hitta blommor som mest blommar på vår och sommar är ju bara för att vi delat in året i årstider. Växter och djur reagerar visserligen på antalet ljusa timmar eller dagstemperatur men annars kan det börja växa, blomma eller något annat under större delen av året. Just idag ger en promenad runt huset flera blommor som kanske inte förknippas med nyår. En plister lyser med sina rödrosa blommor kämpar man ofta med i rabatter och grönsaksland. Även en ännu besvärligare kulturmarksväxt blommar med små vita blommor. Det är våtarv, en mycket användbar art som kan blandas i sallad, mixas i hälsodrycker eller fräsas med lite smör. Många frågor dyker upp när vintern är som den är. Har vädret och temperaturen något att göra med växthuseffekt eller en allmänt förhöjd medeltemperatur. Svaret man kan ge på detta är ja, nej eller kanske. Det kanske är helt naturligt eller så finns det en del i förändrade vädersystem. Viktigt är dock att fortsätta värna om och tänka på sitt agerande när det gäller resor och konsumtion. Själv har jag tänkt att öka mitt kollektivresande påtagligt. Blir kanske lite krångligare och tar längre tid men kan vara väl så viktigt för vår planet. Gott nytt år!



