Örnar är alltid mäktiga att titta på. Runt Söderö, i nordöstra Kinda är det lätt att få syn på havsörnar och på vintern även kungsörn. Tack vare gott om vilt av olika slag och även slaktrester finns flera platser där det samlas flera örnar tillsammans med korpar och kråkor. Vid detta tillfälle sitter två örnar på en åker och äter på något som ser ut som rester av ett rådjur. När jag anländer lättar de och flyger åt var sitt håll. En yngre havsörn sätter sig i en talltopp medan den äldre gömmer sig i en gammal ek.
Category Archives: Uncategorized
7 september 2019; Svamp på svamp
Det finns ju så mycket att hitta överallt i skog och mark och ibland händer det att man ser saker som känns ovanliga men det hör inte till vanligheterna att man blir riktigt förbryllad men så skedde just denna dag. En helt vanlig kantarelltur där jag plocka så många gånger tidigare men på en av de gula kantarellerna växer en svamp. Stammen är insvept i hyfer på utsidan och en del gråfärgade hattar sticker fram i olika storlek. Jag gör det enklaste möjliga för att reda ut vad det kan vara och kontaktar jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuséet som snabbt kan konstatera att det rör sig om en rödskivling som är en parasitsvamp just på gul kantarell. Det hela blir ju ännu mer spännande när jag inser att det endast är tre inrapporterade noteringar i Sverige sedan år 1900.
10 augusti 2019; Gula kantareller i stor mängd
En promenad i tallskog med högvuxet gräs och ljung. Precis när man tycker att det nog är för torrt i marken för att finnas svamp dyker de första gula kantarellerna upp och vips hittar vi lite till och ännu mer i en mer fuktig svacka. Det slutar med att vi fyller en papperspåse ungefär till hälften och vet då precis både vad vi kommer sysselsätta oss med under kvällen samt vad vi kommer att äta, nämligen en kantarellbruschetta. En hel del små kantareller får stå kvar och antingen tar vi en tur om ett par veckor eller så är det någon annan svampplockare som hittar till just dessa ställen.
7 juni 2019; Trädgården full av fjärilar
De första stegen ut i trädgården denna morgon blev väldigt speciell. Fjärilar överallt. Från ena dagen till nästa är det tistelfjärilar på huset och på marken, fladdrande både högt och lågt och kanske framförallt på de blommande syrénbuskarna. En flyttfjäril som kanske har flugit så pass långt som från norra Afrika. Många av fjärilarna i trädgården är slitna både på vingarna men även när de sitter och verkar behöva vila och värma sig i den tidiga soliga morgonen.
18 maj 2019; Flugan svävar över bina
En sandig slänt vid Drabo där det är gott om solitärbin som gräver ut bohål för att lägga ägg. Det är många olika arter men denna gång drar min uppmärksamhet till något som hela tiden hovrar ovanför bina. Det är stor svävfluga som lägger äggen intill solitärbin. När svävflugans larver kläcks lever larven på biets pollen och nektar och sedermera även på biets ägg och larver.
3 maj 2019; Fler än vad jag tänkt mig
En varm dag i början på maj. Det är egentligen tidigt för att få se blommande Adam och Eva men det är värt ett besök. Vanligen besöker jag Idhults naturreservat för att få se mängder av Adam och Eva men denna gång blir det en betesmark vid Groveda strax norr om Rimforsa. På denna lats har jag mest hittat överblommade exemplar och då bara cirka fem stycken. Efter ett tag har jag och min vän Lars räknat till ungefär 750 blomstänglar. Nästan lika många gula som röda.
7 april 2019; Vedhuggning men inte hjälp från timmermannen
En helg med vedkapning och klyvning. Efter en paus kommer jag tillbaka till vedhögen och då sitter en av de mest imponerande insekterna som i alla fall har väldigt ståtliga antenner. Detta är en hane av stor timmerman som egentligen inte är särskilt ovanlig men ändå verkar inte så många ha sett den.
5 april 2019; En fuks men ingen häst
Vinbärsfuks är en av de tidiga fjärilarna som sitter färdigbildade under hela vintern. Citronfjäril, nässelfjäril, påfågelöga och sorgmantel är de som är mest vanliga. Den lite vågiga vingkanten brukar vara det man lägger märke till men annars är den ganska lik bland annat nässelfjäril men saknar de mer klara gula fälten.
16 mars 2019; Stare at the moon
24 februari 2019; Viporna drar in över landskapet
Tofsvipan är ett tydligt och väldigt speciellt vårtecken. Alltid trevligt när de kommer tidigt men samtidigt vet man då att det kan komma bakslag så att viporna får stå i snöglopp och kanske även få svårt att hitta mat. En liten flock kommer sträckande och det är de enda som jag fick se så pass tidigt.