Sitter och sippar på morgonkaffet och sneglar ut genom köksfönstret. Gott om fåglar vid fågelbordet nu när det är riktigt kallt och det har nog varit mellan femton och tjugo minus i natt. Hjärnan observerar som vanligt mycket mer än man först tänker på och har reagerat på något ute på åkern en bra bit bort. Det blev till att leta fram kikaren för att snabbt kunna konstatera att det var ett gäng örnar och främst havsörnar som antagligen hade hittat något smaskens. Minst sex stycken kan jag urskilja som en efter en flyger iväg lågt över åkern och sätter sig utom synhåll. Efter någon timme tar jag en promenad för att se om det går att få ytterligare någon skymt av örnarna. Den höga luftfuktigheten tillverkar iskristaller som är fantastiska både i storlek och mönster. Det står både kardborrar och gråbo i vägkanten som är väl täckta av kristaller. Sidensvansarna samlar sig i nyponbuskar och driver runt för att knapra av de kvarvarande bären. Kråkor, kajor och en och annan korp sitter och spanar från en åkerholme och plötsligt dyker något betydligt större upp och sveper på breda vingar vidare bort mot skogen. Hinner nätt och jämt få fram kameran men kan snabbt konstatera att det är en ung kungsörn som nog var en av örnarna som jag såg tidigare. Nu måste jag in i värmen för att tina både fingrar och tår.