Solen har precis orkat sig upp över skogen och lägger långa skuggor som silas genom dimmorna över de daggfuktiga markerna. En stilla promenad för att hämta tidningen kan bjuda på många detaljer som är en fröjd för ögat. Den alltmer blonda rågen har samlat vattendroppar på sina borst och spindlarnas flitiga nattarbete syns som daggtäckta trådar mellan rågstråna. En grov ek släpper genom solljuset och den höga vattenhalten i luften ger upphov till spännande ljusfenomen där man helt plötsligt kan se solstrålarna som sprider sig i trädkronan. Det är tyst. Det är lugnt. En fälthare skuttar lugnt fram på gårdsplanen och getterna gäspar där de ligger på brunnslocket i hagen. En steglits hörs på avstånd men lärkan har drillat färdigt för i år och storspovens resa söderut har redan börjat för länge sedan. Jag vet att jag kommer få stryk men många är de tecken som vi kan koppla till hösten. Ändå är det bara juli.