Den är liten men ack så ettrig. Att samsas med en blåmes eller rättare sagt att slåss med en blåmes om solrosfrön är kanske inte det lättaste. Till och med när jag varit med och ringmärkt fåglar, sticker just blåmesen ut som en av de fåglar som är mest besvärlig och nyper med näbben och vill absolut markera att den inte alls tycker om att hållas fast. Många andra fåglar brukar vara stilla och nästan “gilla läget”. Denna blåmes sitter dock ensam och pickar på resterna från hackspettens mejslande i skruvhålet som jag nämnt tidigare.

Det är mycket vatten på många håll och vid Föllingsö utanför Kisa är det inte många stenar som syns ovanför vattenytan. En strömstare sitter och putsar fjäderdräkten när det dyker upp en artfrände som kommer simmande. Det blir lite småkäbbel och den ena flyger vidare nedströms. En lite simtur och ett snabbt dopp och sedan upp igen. Ett härligt skådespel i det kalla vattnet. Är denna strömstare en Kindabo året runt eller är det kanske en norrman som tagit sig hela långa vägen för att övervintra strax utanför Kisa. Ja, det lär vi nog inte få svaret på men man kan alltid undra. Strömstaren är förresten Norges nationalfågel.

Väderomslag och nästan all snö är borta. I skyddade lägen är det stråk med snö och frusen mark och isen är kvar men osäker även på småtjärnar. En skogstur i högrest barrskog där märkligt nog ganska många svampar växer och frodas. Trattkantarell i gott skick, en samling med små skivlingar samt den ovanliga bombmurklan. Känns lite ovanligt att artbestämma svampar i slutet av januari. För bombmurklan är det påtagligt tidigt och för de andra är det sent på säsongen.

På isen finns också runda stora spår, som visserligen smält ut en del men allt tyder på att det är lodjur som gått här för några dagar sedan. När solen sjunker allt lägre bildas dimma över isen på den lilla tjärnen. På vitmossa i kanten går det att plocka tranbär. Rejält frostnupna men den sura, syrliga och beska smaken gör att hela munnen skrynklar ihop sig.

Sjungande korsnäbb och trummande hackspettar ger dock en aning vårkänsla. Även nötkråkans metalliska skrapande hörs på avstånd.