Ett återbesök vid en svag bergkant med piprör, blåbär, lingon och örnbräken. Skogen är ung och marken är av det mer torra slaget. Tycker nog att det finns en hel del kvar från tidigare skogsbete men det är nog länge sedan nu. Där står det första exemplaret som knappt sträcker sig över bärriset. Den rosalila blomman sitter på en kort stängel med blågröna avlänga blad. Det visar sig finnas tre exemplar med blommor och fyra utan. Det ser dock ut som att de blomlösa plantorna har blivit avbitna i toppen så de kan nog inte räknas som infertila. Då blir det totalt sju plantor i år vilket är ungefär så många som jag hittat de sista åren. Rödsysslan är kanske en av våra mer spektakulära orkidéer tillsammans med guckusko, skogsfru och norna men tittar man riktigt nära så är ju både övriga orkidéer och andra växter väldigt intressanta både i form och funktion. Många växter har sinnrika system för att pollinerande insekter inte ska kunna ta samma väg ut som in.
Category Archives: Uncategorized
20 juni 2016; En krabba på klinten
En av få svenska djur som kan ändra färg är krabbspindeln som främst skiftar mellan vit och gul men kan ha lite gröna inslag också. Nu har den bestämt sig för att sitta på en blåklint vilket ju gör att jag lätt hittar den men frågan är hur det ser ut för insekter. De ser ju mer helt andra ögon och frekvenser i ljuset innebär ju olika upplevelser.
18 juni 2016; Tornfalken på besök på nytt
En morgon med kaffekoppen på bordet och lite trött sneglar jag ut. En mindre glugg mellan fläder och kastanjeblad visar ett spännande ryttlande som direkt berättar att tornfalken är på besök igen. Ett effektivt jaktsätt där huvudet står helt stilla och resten parerar med små justeringar. Allt för att kunna så exakt som möjligt avgöra bytets placering. Från ryttlande position singlar falken likt ett höstlöv som stilla faller ner mot marken.
6 juni 2016; Falken har landat, på åkern
Precis när jag steg ur bilen efter en tur in till affären och med lite trött blick sneglar upp mot ladugårdstaket eftersom det sveper förbi något i motljuset. Där drar den iväg, tornfalken, som jag spanat efter så länge och som vi haft som gäst i flera år. Den verkar nog inte häcka i ladugården i år men någonstans i närheten hoppas jag. Runt omkring på de nyslagna vallarna sveper den för att stanna och ryttla. Ibland drar den vidare men några tillfällen faller den i etapper ner för att rikta in och slå sitt byte på marken. Inte träff varje gång men några sorkar fick nog sätta livet till. De flesta andra fåglar bryr sig inte men en kråka verkar ha blivit uppretad och tar upp en svindlande jakt bort över åker och betesmark. Ska bli kul att se om de kommer hålla till runt gården resten av sommaren också.
4 juni 2016; Kråkorna är inte glada
Det är ett förskräckligt liv på kråkorna på en åkerholme en bit bort. Det tar en stund innan jag kan konstatera att det är något i ett av träden som gör att de är väldigt stressade och irriterade. När jag står och väntar har jag nästan hela tiden en röd glada över mig som spanar av de nyslagna fälten. Efter en stund visar sig duvhöken som nog har tagit något som den tar med sig i flykten bort mot skogen. Gladan fortsätter att cirkla över skallen.
3 juni 2016; Ängen haver en rot, fast i vägkanten istället
Nej så krångligt det lät. En av våra vanligaste vägkantsväxter så här års är ängshaverot som på sina smala och höga stänglar lyser med sina gula blommor. En av de växter som Linné använde i sin botaniska klocka (Horologium Floræ, blomsterur), där han beskriver över fyrtio arter och som första art finns just denna haverot som slår ut klockan tre.
Passa på att titta närmare på denna blomma. Den är väldigt dekorativ med svarta ränder i den centrala delen.
1 juni 2016; Landskapet är randigt på längden och tvären
Inte varje år som det skördas vall innan första juni. Gladan flyger sin vingliga i jakt på sork. Sånglärkan verkar lite vilsen när den tidigare skyddande gräsmarken är naken från strån. Det drar nog ihop sig till nästa häckning och då blir nog åkermarken det bästa alternativet för att lägga boet. Fick också en glimt av tornfalken som tidigare häckade i ladugården och som förhoppningsvis i alla fall är kvar i trakten.
5 maj 2016; Idag blev vi glada
Över gräsmarkerna en bit ifrån huset svävar ett par röda glador. Ibland tar den ena en lågflygning och landar på något som jag antar är sork eller någon annan gnagare. Samma plats som förra året så nu tror jag att det möjligen kan handla om häckning i trakten. Blir ett spännande projekt att fortsätta att hålla koll på. Det som är särskilt anmärkningsvärt med Gladan är att de är så mycket större än de flesta andra rovfåglar. Upp mot 170 centimeter mellan vingspetsarna gör att det i stort sett bara är örnarna som är större.
29 april 2016; En aning smak av Frankrike
Tidigt men ändå inte bland de första. Gärna på tunn jord ovanpå stenhällen, sträcker sig styvmorsviolen upp tillsammans med andra lågvuxna växter såsom nagelört, grusbräcka och gul fetknopp. Vad är det då som har med Frankrike att göra som antyds i rubriken? Är det namnet, något med styvmor eller färgerna? Jag lite med färgerna är det faktiskt även om det inte stämmer med den franska flaggan. Det latinska namnet är Viola tricolor och där finns ju en klar parallell till den franska flaggan som ofta just kallas för trikoloren.
15 april 2016; En skål för våren!
På en fuktig skogsmark på lite döda granar av sälg växer en av våra mer spektakulära svampar i färg och utseende. Den riktigt illröda insidan kontrasterar med utsidan som i senare stadier övergår mot mer ljus och nästan vit färg. Scharlakansvårskål är namnet men det verkar råda lite tveksamhet om det egentligen handlar om flera arter och det är sporernas utseende som skiljer dessa åt. För min del räcker det med att betrakta denna fantastiska lilla svamp oavsett vad den heter.