På min cykeltur från bussen och hem finns det tid för en stunds reflektion. Solen skiner och det är lite höst i luften trots att det är ganska varmt. Det är tyst, men inte helt tyst för grönfinkar och några flockar med steglitser rör sig i landskapet och på håll ser jag både flockar med kajor och starar. Över åkern ryttlar en tornfalk. Den har jag inte sett på länge men nu hänger den där alldeles stilla med huvudet och spanar på ett byte nere på marken. Vingarna viftar och stjärtpennorna vinklas oavbrutet för att blicken ska kunna fokusera inför en annalkande attack på lämpligt byte. Jag cyklar vidare innan själva attacken och tänker då på något som jag varje år brukar missa. Tornseglarnas avfärd. Någon gång nu i andra halvan av augusti händer det. Från ena dagen till nästa är de bara borta och alla på en gång. Från att skrikande komma flygande nära husen i jakt på insekter och sannolikt också för att det är så fruktansvärt roligt att flyga så där fort tillsammans med sina seglarkompisar, har de nu samlat ihop sig för resan söderut.

På väg norrifrån in mot Horns samhälle. En biltur för att om möjligt få se utter längs med Stångån. Bredvid vägen en lite bit från ICA står en tjäderhane och tar emot eller är det så att den inväntar posten. Den verkar i alla fall inte särskilt rädd. Ett beteende som man brukar se under våren då det kan röra sig om lite tecken på tjäderspel där vissa hanar kan ändra beteende och i vissa fall söka sig in till bebyggelse.

Tagna på bar gärning. Vid ett kort besök i trädgården ringer det från alla håll. Sidensvansar som fått korn på de kvarhängande äpplena som kan vara avgörande för den fortsatta flytten. Dåligt med rönnbär och ganska få andra lättåtkomliga bär gör att äpplena lyser extra inbjudande. Även sträckande trastar drar förbi. Än så länge ganska varmt för årstiden men höstfärgerna lyser fortfarande i många gula nyanser även om det på allt fler träd är nakna grenar.

Den traditionsenliga (andra året) gökottan vid Striern. Göken är igång redan från början tillsammans med åtskilliga lövsångare, svartvita flugsnappare och starar som matar sina ungar. Spaningen från fågeltornet ger en hel del med fiskgjuse som gång på gång försöker och ibland fångar fisk, havsörn som flyger bort mot Viksholm och vidare via Nimmern ut mot Åsunden, skäggmesarna som med sitt metalliska tickande rör sig runt tornet och sävsparven som enstavigt sjunger från flera buskar i närheten. Snatteränder, sothönor och skäggdopping finns hela tiden i närheten.