Category Archives: Växter

28 juni 2015; Det gröna pyret och den röda sysslan

0060 gronpyrolaMitt i skogen döljer sig både tillbakadragna små örter som inte verkar vilja synas mer än nödvändigt och andra som vill visa upp sig så mycket som möjligt. Grönpyrolans ljusa blomstänglar sträcker sig upp från de tjocka, rundade och djupgröna bladen. Den finns i stort sett bara i skogar där det inte utförts några mer omfattande skogsbruksåtgärder på länge. Det är nästan alltid så att man kan hitta en annan av skogens doldisar, knärot, intill grönpyrolan. Jag letar och letar men hittar inget. Ligger ner och försöker få en lämplig vinkel för att grönpyrolan ska framgå tydligt på bild. När jag sedan sätter mig på knä och bläddrar igenom bilderna i kameran inser jag att jag legat på en bladrosett av knärot. Fortsätter promenaden söderut och märker att det bedrivits skogsbruk i området. Körspår och gallring har skett i hela området. Befarar att min nästa doldis ska vara borta men kan hitta tre blommande plantor och några utan 0067 rodsysslablomstänglar. Ska ta ett snack med både markägare och den entreprenör som varit i farten i området och se till att man är försiktig med ytterligare aktiviteter. Rödsysslan är allt en knepig växt och det är inte alls lätt att förstå varför den finns på den här platsen. En helt vanlig slänt nedanför ett berg. Piprör, lingon, blåbär och örnbräken hittar man ju på ganska många andra ställen men mitt bland detta växer alltså rödsysslan. Det är inte många platser som den finns på Sveriges fastland men är mer vanlig på Gotland. Troligen är den gynnad av skogsbete vilket ju nästan inte existerar nu för tiden men för bara femtio år sedan var det ju en betydligt vanligare företeelse.

16 juni 2015; Är den deprimerad?

ogonpyrola 2ogonpyrola

Där står den, ögonpyrola, med sin böjda nacke. Den ser lite ledsen ut där den tittar ner i marken. Efter en stund inser jag att det är flera hundra blommande exemplar spridda över ett ganska stort område. Den fuktiga marken innehåller även ormbär och vårärt som annars trivs i lövskogmiljöer men här är är det ung granskog. Den skiljer sig från de flesta andra arterna av pyrola med sin ensamma blomma som nog är en av mina favoriter. Jag och dottern fortsätter in i skogen, långt från bebyggelse och kommer så småningom fram till en liten göl och rätt som det är så sveper en stor falk över oss och drar vidare men den har i alla fall med sig kvällsmat i klorna.

24 maj 2015; Litet och många eller få med matsäck

maskrostomsaMånga är de strategier som växternas frön använder. Ska man lifta med en myra eller fågel, vatten eller luft, genom en ko eller grävling. En tydlig sak är att de flesta växterna har ett par grundstrategier där den ena utvecklats till att producera många men små frön där en stor del hamnar på fel ställe eller äts upp eller på annat sätt försvinner utan att ha blivit nya plantor. Den andra kategorin gör få frön men med matsäck som väl närmast kan liknas vid äggets gula som kycklingen ska livnära sig på. Ett större frö som innehåller den första avgörande dosen energi som gör det mindre känsligt för var det hamnar då det kan gro med egna resurser. Maskrosen, eller kanske vi ska kalla den mass-ros eftersom den nästan alltid uppträder i stora mängder både vad gäller plantor men även frön per planta, har i alla fall den strategin att den gör många små frön som dessutom har ett utmärkt sätt att förflytta sig på. Ett litet parasoll som kan föra fröet väldigt långt.

0015 maskros

23 maj 2015; Det blommar i gräsmattan

BellisVarför är det så många som envisas med att bara ha gräs runt huset och helst bara en sorts gräs. Vi pratar om mångfald i nästan alla avseenden och till och med när man är ute i skogen och träffar på en granplantering är det många som gnäller. Varför gäller detta inte gräsmattan? Det ägnas dagar åt att riva upp mossa och många är väl de som frenetiskt försökt att få bort varenda maskros på tomten. Varför har maskrosen så dåligt rykte. Ätbar och användbar på annat sätt och vackra både som blomma och fröställning. När jag studerar den egna gräsmattan är det en mångfald av arter med flera små nävor, klöver, veronikor och inte minst tusenskönor eller bellis som den också kallas för, vilket också är det vetenskapliga namnet.Tittar man riktigt nära ser man att det är fantastiskt fina blommor som båda är uppbyggda av många småblommor som sitter samlade i en korg med en yttre samling kronblad som för många av arterna i släktet fungerar främst som styrhjälp för insekter att tydligare se var de ska landa. Jag vill föreslå att man slutar att lägga arbete på att minska mångfalden i gräsmattan och istället lägger den tiden på att krypa runt och på nära håll betrakta de vackra blommor som blommar utan att vi ens kanske märker det. Maskros

20 april 2015; En tidig start för mosippan i år

mosippaHar tittat tillbaka på mina noteringar från de senaste åren och insett att det i år är ovanligt tidig blomning för mosippan. Åtminstone för mitt favoritställe som i år fått en röjning och gallring som mestadels gör gott för plantorna. Mosippan är ju en speciell och väldigt känslig växt som kräver främst sandiga förhållanden men med ett visst mått av störning. En viss skuggning verkar vara en fördel men inte för tätt med ljung eller slutet trädskikt för då tar mossor över och mosippan förlorar i konkurrensen. På vissa platser i Sverige har man gjort försök med bränning vilket väl främst har utförts för att begränsa ljungplantornas utbredning. I Kinda innehåller de flesta växtplatserna med mosippa så få exemplar att bränning inte är möjlig utan att riskera att stora delar av beståndet försvinner. En försiktig störning är då en bättre lösning. Ska tillbaka igen för att försöka se sandödla också. Inväntar en mer varm och solig dag och hoppas att få se en utfärgad hane som skimrar i grönt.

13 mars 2015; Det blommar i snåren

8724 hasselblommaVissa är inte lika bedårade av denna tid när hasseln blommar och sprider pollen. Många är de ögon som kliar och näsor som börjar rinna. Det som jag nog tycker man ändå kan vara överens om är själva blomman som inte är särskilt stor men när man väl upptäcker de violettröda buketterna som egentligen är honblommans ståndare. Fyra stycken kluvna ståndare som bildar en bukett med åtta spretiga trådar som ser ut att komma direkt ur en knopp. Hanblommorna är de hängen som man ju faktiskt kan hitta hela vintern och som bara väntar på att vårsolen ska bli lite extra varm.

11 mars 2015; Skogen är sprängfylld med murklor

bombmurklaFick tips om en rysk film där ett antal svampplockare är ute i skogen för att leta bombmurklor. Inte så märkligt kanske om det inte vore för hur de sedan använder svamparna. Innehållet i just bombmurkla är en slemmig massa som senare utvecklas till sporer. Filmen visar att denna slemmiga massa används för att smörja in både armar och ansikte. Det var till och med en som drack innehållet med till synes god aptit. I slutet på filmen var det en person som såg mycket viktig ut och som säkert var någon typ av hög tjänsteman och som uttalade sig. Nu är min ryska ganska ringrostig så jag vet inte riktigt vad som sades. Här i Sverige är i alla fall bombmurklan mycket sällsynt och det finns till och med åtgärdsprogram framtagna för att se till att miljöerna där den växer ska bevaras på rätt sätt. I ett skogsområde mellan Kisa och Rimforsa finns i alla fall flera hundra exemplar och området är också naturreservat så här finns goda möjligheter att murklorna finns kvar.

9 mars 2015; Blås-sippor

blasippaVåren har kommit ordentligt med soliga dagar och väldigt få platser där snön fortfarande ligger. Isarna har försvunnit från många sjöar mycket på grund av den ihärdiga blåsten. Känns inte som det brukar blåsa så här mycket. Just vind och kanske främst byig vind är nog det värsta som man kan ha att göra med när man ska fotografera blommor. Riktigt många bilder på blås-sipporna blev i och för sig ganska intressanta men endast ett par stycken där blomstänglarna står hyfsat stilla. De första blommande blåsipporna är i alla fall något speciellt. Inte mycket annat som har kommit upp men nog tycker dessa knoppar att det är dags att slå ut.

8 mars 2015; Två vägrelaterade vårtecken

TussilagoFrån ena dagen till den andra så slår det om och en riktigt skön vårvärme sprider sig trots att det samtidigt blåser en del. Det första tydliga vårtecknet för dagen blir en karavan med blankpolerade motorcyklar som sakta strävar fram längs med vägen. I diket syns också ett av våra mest folkkära vårtecken, Tussilago eller hästhov som den väl egentligen heter på svenska. Som små gyllene solar står de där, två exemplar som bestämde sig för att slå ut lite tidigare än sina kompisar. Ett antal varma dagar till så lyser slänterna gula.