Category Archives: Växter

1 januari 2017; Arv och miljö på årets första dag

vatarv2 plisterFörsta dagen på det nya året. Det är ju främst vi människor som är knutna till tid och almanacka men man kanske ska tänka på att det är något som är påhittat för att vi ska kunna få struktur. Att det går att plocka trattkantareller som vi förknippar med hösten eller hitta blommor som mest blommar på vår och sommar är ju bara för att vi delat in året i årstider. Växter och djur reagerar visserligen på antalet ljusa timmar eller dagstemperatur men annars kan det börja växa, blomma eller något annat under större delen av året. Just idag ger en promenad runt huset flera blommor som kanske inte förknippas med nyår. En plister lyser med sina rödrosa blommor kämpar man ofta med i rabatter och grönsaksland. Även en ännu besvärligare kulturmarksväxt blommar med små vita blommor. Det är våtarv, en mycket användbar art som kan blandas i sallad, mixas i hälsodrycker eller fräsas med lite smör. Många frågor dyker upp när vintern är som den är.  Har vädret och temperaturen något att göra med växthuseffekt eller en allmänt förhöjd medeltemperatur. Svaret man kan ge på detta är ja, nej eller kanske. Det kanske är helt naturligt eller så finns det en del i förändrade vädersystem. Viktigt är dock att fortsätta värna om och tänka på sitt agerande när det gäller resor och konsumtion. Själv har jag tänkt att öka mitt kollektivresande påtagligt. Blir kanske lite krångligare och tar längre tid men kan vara väl så viktigt för vår planet. Gott nytt år!

3 juni 2016; Ängen haver en rot, fast i vägkanten istället

angshaverotNej så krångligt det lät. En av våra vanligaste vägkantsväxter så här års är ängshaverot som på sina smala och höga stänglar lyser med sina gula blommor. En av de växter som Linné använde i sin botaniska klocka (Horologium Floræ, blomsterur), där han beskriver över fyrtio arter och som första art finns just denna haverot som slår ut klockan tre.

Passa på att titta närmare på denna blomma. Den är väldigt dekorativ med svarta ränder i den centrala delen.

29 april 2016; En aning smak av Frankrike

styvmorsviolTidigt men ändå inte bland de första. Gärna på tunn jord ovanpå stenhällen, sträcker sig styvmorsviolen upp tillsammans med andra lågvuxna växter såsom nagelört, grusbräcka och gul fetknopp. Vad är det då som har med Frankrike att göra som antyds i rubriken? Är det namnet, något med styvmor eller färgerna? Jag lite med färgerna är det faktiskt även om det inte stämmer med den franska flaggan. Det latinska namnet är Viola tricolor och där finns ju en klar parallell till den franska flaggan som ofta just kallas för trikoloren.

31 mars 2016; Sippornas tid är här

mosippa 2016Blåsipporna har blommat en tid och vitsipporna börjar så smått titta upp i solvarma backar. Det är några veckor tills backsipporna slår ut i blom men lite tidigare än vanligt breder mosippan ut sina kronblad mellan ljung och lingon. Den sandiga marken har detta år rikt med blommor men ljungen breder ut sig allt mer och riskerar att tränga undan de konkurrenskänsliga mosippeplantorna. Fortfarande verkar det vara lite för kallt för att sandödlan ska vara aktiv så det får nog bli ett återbesök om ett par veckor.

28 mars 2016; Gul och vit, sippa och ört

vitsippaEn vit sippa och en gul ört. De tidiga vårblommorna börjar dyka upp i soliga söderlägen trots den lita kalla vinden. Hittade en backe där några stackars kylslagna vitsippor börjar leta sig upp mellan fjolårsgräs och gamla eklöv. En utslagen svalört glittrar i solen och de blanka kronbladen blänker och de olika nyanserna av gult fungerar som en fyr för insekter som ska hitta ner till nektar och pollen. Nässelfjärilar flyger också runt i solskenet och en fälthare skuttar bort en bit mellan stenarna. svalort

6 januari 2016; Örnar till kaffet

grabo o isSitter och sippar på morgonkaffet och sneglar ut genom köksfönstret. Gott om fåglar vid fågelbordet nu när det är riktigt kallt och det har nog varit mellan femton och tjugo minus i natt. Hjärnan observerar som vanligt mycket mer än man först tänker på och har reagerat på något ute på åkern en bra bit bort. Det blev till att leta fram kikaren för att snabbt kunna konstatera att det var ett gäng örnar och främst havsörnar som antagligen hade hittat något smaskens. Minst sex stycken kan jag urskilja som en efter en flyger iväg lågt över åkern och sätter sig utom synhåll. kardborre o isEfter någon timme tar jag en promenad för att se om det går att få ytterligare någon skymt av örnarna. Den höga luftfuktigheten tillverkar iskristaller som är fantastiska både i storlek och mönster. Det står både kardborrar och gråbo i vägkanten som är väl täckta av kristaller. Sidensvansarna samlar sig i nyponbuskar och driver runt för att knapra av de kvarvarande bären. Kråkor, kajor och en och annan korp sitter och spanar från en åkerholme och plötsligt dyker något betydligt större upp och sveper på breda vingar vidare bort mot skogen. Hinner nätt och jämt få fram kameran men kan snabbt konstatera att det är en ung kungsörn som nog var en av örnarna som jag såg tidigare. Nu måste jag in i värmen för att tina både fingrar och tår.kungsorn

8 december 2015; Fortfarande höst över Omberg

mugrona ommasborgEfter att ha varit med om lite sjukhusvistelse börjar man återvända till det vardagliga och hösten bara fortsätter. Vid Ombergs norra del finns ett av de mest utbredda bestånden med murgröna som täcker på mark, berg och träd. Murgrönan är sällsynt och fridlyst och det är bara få platser där man hittar blommande exemplar men på Omberg finns några platser där den årligen blommar och sätter frukt. Förra veckans blåst har orsakat att material och växter svallats bort ganska högt upp på sluttningarna. Denna dag är det stilla över Vättern. Ser fram mot lite utflykter till helgen för att leta efter utter. Ommasborg

18 september 2015; Dun på berget och öring i vattnet

humlehog dunmossaLunchrast och jag tar en tur till en fantastisk plats, Humlehögsravinen strax väster om Kisa. Ravinen är till stora delar en kanjon där vattnet forsat fram med stor kraft och vidgat klyftan mellan bergen. Företelelsen har skapats efter isens avsmältning för ca 12000 år sedan eftersom det inte finns några skrapande spår som isen annars hade gjort. Om sprickan hade funnits innan senaste istiden hade det också varit fyllt med både den blandade moränen och mer sorterat material från isälvarna. Längs med bergkanten sipprar det ner vatten från källflöden vilket skapar speciella förutsättningar för många växter. Dunmossa, som vanligen bara växer längs med bäckar och i källor där näringsrikt vatten ständigt trycker fram ur marken. Här växer den upp på bergväggen och strävar uppåt tillsammans med hultbräken och mängder av andra mossor och till och med alger eftersom det är så blött. Solen strålar ner genom lövverket och glittrar i bäcken som har ganska mycket vatten. Stora delar av lövträden är lind som kan ha funnits här sedan mycket länge precis som på många andra platser i Kindas branter.

23 augusti 2015; Parasit med röd stam

rod tallortTallört är en växt som många nog funderat på, om man nu ens har lagt märke till den. Somliga tror att det är en svamp och ibland tar vissa denna växt för att vara en orkidé och det finns faktiskt en del paralleller till orkidéerna i och med att tallörten också är beroende av samarbete eller kanske mest snyltande. Tallörten är parasit och har en förmåga att utnyttja mykorrhiza i marken och det förekommer uppgifter om att de kan “lura” svampen så att tallörten ska gynnas extra mycket. Det är nog främst i tallmiljöer man hittar denna växt vilket  har gjort att man länge trott att det är tallrötter som är avgörande. Nu är det kanske en komponent till som är viktig vilket är olika arter av soppar som måste finnas på plats. Verkar vara ett forskningsområde som inte är färdigstuderat vilket alltid är glädjande att inte vetenskapen kan ge svar på allt. Denna gång blir det lite extra speciellt. Den annars så blekgula och sparrisliknande stammen är istället röd. Jag har försökt att få någon uppfattning om hur vanligt eller ovanligt detta är och kommit fram till att det verkar vara mycket sällsynt. Kanske att det kan ha något med marken att göra och då förs tankarna genast till kalkinnehåll vilket får en del andra arter att ändra färgskalan. Har hittills bara hört om ett till fynd i Östergötland och några noteringar i Dalsland men det kan också vara svårt med rapportering då det ju inte är en egen art utan bara en färgvariation. Fin är den i alla fall.