På väg norrifrån in mot Horns samhälle. En biltur för att om möjligt få se utter längs med Stångån. Bredvid vägen en lite bit från ICA står en tjäderhane och tar emot eller är det så att den inväntar posten. Den verkar i alla fall inte särskilt rädd. Ett beteende som man brukar se under våren då det kan röra sig om lite tecken på tjäderspel där vissa hanar kan ändra beteende och i vissa fall söka sig in till bebyggelse.
Tagna på bar gärning. Vid ett kort besök i trädgården ringer det från alla håll. Sidensvansar som fått korn på de kvarhängande äpplena som kan vara avgörande för den fortsatta flytten. Dåligt med rönnbär och ganska få andra lättåtkomliga bär gör att äpplena lyser extra inbjudande. Även sträckande trastar drar förbi. Än så länge ganska varmt för årstiden men höstfärgerna lyser fortfarande i många gula nyanser även om det på allt fler träd är nakna grenar.
En förmiddagspromenad i Drabo, i utkanten av Kinda på gränsen mot Västerviks kommun. En otrolig blomsterprakt trots det långvariga torra vädret. Brudbröd och sommarfibbla i full blom och några överblommade exemplar av Adam och Eva vilket jag inte är säker på att det är noterat på denna plats tidigare. Tack vare blomningen också många insekter som rör sig över markerna.
Den traditionsenliga (andra året) gökottan vid Striern. Göken är igång redan från början tillsammans med åtskilliga lövsångare, svartvita flugsnappare och starar som matar sina ungar. Spaningen från fågeltornet ger en hel del med fiskgjuse som gång på gång försöker och ibland fångar fisk, havsörn som flyger bort mot Viksholm och vidare via Nimmern ut mot Åsunden, skäggmesarna som med sitt metalliska tickande rör sig runt tornet och sävsparven som enstavigt sjunger från flera buskar i närheten. Snatteränder, sothönor och skäggdopping finns hela tiden i närheten. 
En av de varmaste dagarna hittills med ljumma sommarvindar. En förmiddagstur för att se hur långt våren kommit. Tibast blommar och jag hittade denna gång en planta som är över två meter hög. Kan inte komma på att jag hittat något så pass högt tidigare. Vårsvamparna har tagit ett kliv framåt tack vare ett antal soliga och ganska varma dagar. Bombmurkla, svart vårskål och några små stenmurklor var bara några av de svampar som gick att hitta. Blåsipporna är utslagna och pryder marken nästan överallt. Åkte också en extra vända för att se om det fanns några knoppar av mosippa. Där blev jag synnerligen förvånad när de stod i full blom och många stänglar dessutom. Även både skogsödla och sandödla fanns på plats och ilade snabbt undan i på den varma sandiga marken.
Nästan minus tio och solen går upp tidigt men det lär dröja några timmar innan den värmer ordentligt. En flock tranor går omkring på den frusna snön. Några flyger iväg mot mer snöfria åkermarker men vissa står kvar och börjar i den tidiga gryningen att slänga bak huvudet och trumpeta. Den varma andedräkten gör att det vid varje trumpetstöt kommer ett rökmoln från näbben. Nu händer det saker nästan varje dag även om snön ligger utbredd och nätterna är kalla.
En söndag eftermiddag och det är bitande kallt. Nordostlig vind och lite snö yr i luften. En promenad längs med Hallstadsån med många spår av vidsvin, räv och hare och så förstås utter som bitvis mest har kanat fram. En strömstare sitter på iskanten simmar sedan ut en bit för att dyka ner och fånga nattsländelarver. Rester efter tidigare måltider ligger längs med iskanten.
Solen värmer trots att det är närmare sju minus. Lite råkallt i luften när man ställer sig i skuggan men det droppar ändå lite från taken. En kort utflykt i trakten av Rimforsa för att se om någon utter varit i farten den senaste tiden. Det har ju snöat lite till och från vilket gör att det är lätt att avgöra hur gamla spåren är. Vid en damm finns alldeles färska utterspår som leder åt två håll så det är svårt att avgöra var de är nu. Det finns också en lång kana längs med den forsande åsträckan. Lite längre bort vid Klevberget, sipprar vatten ner längs med berget. Lite märkligt med tanke på hur kallt det är men den troligaste orsaken är att det handlar om ytligt grundvatten som trycker fram ur marken uppe på toppen av berget och detta vatten är några plusgrader och i rörelse vilket hindrar frysning. Det blir märkliga strukturer från vattnets forsande, skvättande och rinnande.
Förmiddag och en tur längs med Stångån. Precis som vanligt dyker den bara upp när man minst anar. Uttern som står med sin karaktäristiska siluett mot den vita snön. Den rinner ner i vattnet med sin paddellika bakfötter spretande bakåt. Efter någon minut glider uttern upp igen. 
Detta upprepas några gånger och helt plötsligt har den en fisk i munnen som den genast ger sig i kast med att slita sönder och tugga i sig. När jag sitter och väntar inser jag att det längs med denna åsträcka växer småkaveldun. Den är mer ovanlig än bredkaveldun.
Det är mycket vatten på många håll och vid Föllingsö utanför Kisa är det inte många stenar som syns ovanför vattenytan. En strömstare sitter och putsar fjäderdräkten när det dyker upp en artfrände som kommer simmande. Det blir lite småkäbbel och den ena flyger vidare nedströms. En lite simtur och ett snabbt dopp och sedan upp igen. Ett härligt skådespel i det kalla vattnet. Är denna strömstare en Kindabo året runt eller är det kanske en norrman som tagit sig hela långa vägen för att övervintra strax utanför Kisa. Ja, det lär vi nog inte få svaret på men man kan alltid undra. Strömstaren är förresten Norges nationalfågel.