En kall skogspromenad på frusen mark. Tjocka barrmattor där det sticker upp mossor och några blåsippsblad som enträget håller sig gröna året runt. En bit bort i den fuktigare svackan ligger snön decimeterdjup. Ur denna frusna mark tränger bombmurklor upp med is i kanterna. Lite märkligt att en organism som till så stor del består av vatten, kan växa när allt är fruset. Någon form av sockerarter eller kombination med glykolliknande vätskor kan vara en förklaring. Det gick bara att hitta 15 exemplar i ett område där det senare kan vara flera hundra svampar. Det är inte alltid helt lätt att upptäcka bomdmurklor då det mesta runt omkring är bruna löv och barr.