Ett återkommande varningsläte gör att man tittar till lite extra. Två strömstarar är synnerligen irriterade men inte på mig utan det måste vara något annat. Efter en stund ser jag en mink som drar iväg i iskanten och vidare till andra delar av vattendraget. Strömstararna lugnar ner sig lite och rätt som det är börjar en av de mest fantastiska sångerna när hanen börjar med sin högst varierande melodi. De rör sig också mellan en sten och ett närliggande räcke vid en äldre dammkonstruktion och det börjar märkas en början på ett parningsspel med nigningar och utbredda vingar.