Ett återbesök vid en svag bergkant med piprör, blåbär, lingon och örnbräken. Skogen är ung och marken är av det mer torra slaget. Tycker nog att det finns en hel del kvar från tidigare skogsbete men det är nog länge sedan nu. Där står det första exemplaret som knappt sträcker sig över bärriset. Den rosalila blomman sitter på en kort stängel med blågröna avlänga blad. Det visar sig finnas tre exemplar med blommor och fyra utan. Det ser dock ut som att de blomlösa plantorna har blivit avbitna i toppen så de kan nog inte räknas som infertila. Då blir det totalt sju plantor i år vilket är ungefär så många som jag hittat de sista åren. Rödsysslan är kanske en av våra mer spektakulära orkidéer tillsammans med guckusko, skogsfru och norna men tittar man riktigt nära så är ju både övriga orkidéer och andra växter väldigt intressanta både i form och funktion. Många växter har sinnrika system för att pollinerande insekter inte ska kunna ta samma väg ut som in.