En vit sippa och en gul ört. De tidiga vårblommorna börjar dyka upp i soliga söderlägen trots den lita kalla vinden. Hittade en backe där några stackars kylslagna vitsippor börjar leta sig upp mellan fjolårsgräs och gamla eklöv. En utslagen svalört glittrar i solen och de blanka kronbladen blänker och de olika nyanserna av gult fungerar som en fyr för insekter som ska hitta ner till nektar och pollen. Nässelfjärilar flyger också runt i solskenet och en fälthare skuttar bort en bit mellan stenarna.
Category Archives: Vår
Söndag 27 mars 2016; Vårfåglar nästan överallt
Tranor spatserar stolt på åkrarna runt huset. Nästan alltid i jämnt antal. Två, fyra, sex eller åtta. Nere vid ett större dike i kanten av en åker går det två. Snart blir det bara en, när honan lägger sig och ruvar medan hanen fortsätter med sin stilla matpromenad. Trumpetstötarna ekar över nejden när små grupper med tranor flyttar mellan matställen. Även bofinkarna har kommit i stor mängd och intar i stort sett varenda hörn av trädgården. Sången från just bofink är ett av mina mest tydliga vårtecken som ger hopp om att vi går mot varmare tider. Men det kan komma bakslag och när jag går och väntar på att sädesärlan kan komma när som helst vill jag egentligen att de kan vänta ett tag till så att det finns gott om insekter när de väl är här.
28 februari 2016; Vårens ljud ekar över nejden
Åter en solig morgon som värmer trots den lite kalla vinden. En blå kärrhök sveper nästan över huset för att sedan fortsätta ut över åkern med sin vingliga flykt. Den blå kärrhöken är en av alla fåglar som är under flyttning och som passar på att hitta föda innan resan fortsätter. På åkern står sångsvanar och rätt som det är klingar ett välkänt ljud som jag längtat efter. Det är tofsvipan som på sitt oefterhärmliga sätt radar upp en serie märkliga ljud alltmedan den akrobatiskt flyger och tumlar runt tillsammans med några likasinnade kompisar. Gröngölingen är också riktigt på hugget och med sitt fallande läte lockar den honor och markerar sitt revir. Överallt kommer gäss inflygande från olika håll. Mest grågäss men det kan nog vara lite blandat. Jag hade nog hittat fler arter om jag hade lagt mer tid på att spana av alla flockarna. När solen värmer och dagarna blir allt längre kan man nog förvänta sig bofinkens klara sång vilken dag som helst. Även sånglärka gör nog entré ganska snart även om det ser ut att bli risk för bakslag i veckan.
20 april 2015; En tidig start för mosippan i år
Har tittat tillbaka på mina noteringar från de senaste åren och insett att det i år är ovanligt tidig blomning för mosippan. Åtminstone för mitt favoritställe som i år fått en röjning och gallring som mestadels gör gott för plantorna. Mosippan är ju en speciell och väldigt känslig växt som kräver främst sandiga förhållanden men med ett visst mått av störning. En viss skuggning verkar vara en fördel men inte för tätt med ljung eller slutet trädskikt för då tar mossor över och mosippan förlorar i konkurrensen. På vissa platser i Sverige har man gjort försök med bränning vilket väl främst har utförts för att begränsa ljungplantornas utbredning. I Kinda innehåller de flesta växtplatserna med mosippa så få exemplar att bränning inte är möjlig utan att riskera att stora delar av beståndet försvinner. En försiktig störning är då en bättre lösning. Ska tillbaka igen för att försöka se sandödla också. Inväntar en mer varm och solig dag och hoppas att få se en utfärgad hane som skimrar i grönt.
13 mars 2015; Det blommar i snåren
Vissa är inte lika bedårade av denna tid när hasseln blommar och sprider pollen. Många är de ögon som kliar och näsor som börjar rinna. Det som jag nog tycker man ändå kan vara överens om är själva blomman som inte är särskilt stor men när man väl upptäcker de violettröda buketterna som egentligen är honblommans ståndare. Fyra stycken kluvna ståndare som bildar en bukett med åtta spretiga trådar som ser ut att komma direkt ur en knopp. Hanblommorna är de hängen som man ju faktiskt kan hitta hela vintern och som bara väntar på att vårsolen ska bli lite extra varm.
11 mars 2015; Skogen är sprängfylld med murklor
Fick tips om en rysk film där ett antal svampplockare är ute i skogen för att leta bombmurklor. Inte så märkligt kanske om det inte vore för hur de sedan använder svamparna. Innehållet i just bombmurkla är en slemmig massa som senare utvecklas till sporer. Filmen visar att denna slemmiga massa används för att smörja in både armar och ansikte. Det var till och med en som drack innehållet med till synes god aptit. I slutet på filmen var det en person som såg mycket viktig ut och som säkert var någon typ av hög tjänsteman och som uttalade sig. Nu är min ryska ganska ringrostig så jag vet inte riktigt vad som sades. Här i Sverige är i alla fall bombmurklan mycket sällsynt och det finns till och med åtgärdsprogram framtagna för att se till att miljöerna där den växer ska bevaras på rätt sätt. I ett skogsområde mellan Kisa och Rimforsa finns i alla fall flera hundra exemplar och området är också naturreservat så här finns goda möjligheter att murklorna finns kvar.
9 mars 2015; Blås-sippor
Våren har kommit ordentligt med soliga dagar och väldigt få platser där snön fortfarande ligger. Isarna har försvunnit från många sjöar mycket på grund av den ihärdiga blåsten. Känns inte som det brukar blåsa så här mycket. Just vind och kanske främst byig vind är nog det värsta som man kan ha att göra med när man ska fotografera blommor. Riktigt många bilder på blås-sipporna blev i och för sig ganska intressanta men endast ett par stycken där blomstänglarna står hyfsat stilla. De första blommande blåsipporna är i alla fall något speciellt. Inte mycket annat som har kommit upp men nog tycker dessa knoppar att det är dags att slå ut.
8 mars 2015; Två vägrelaterade vårtecken
Från ena dagen till den andra så slår det om och en riktigt skön vårvärme sprider sig trots att det samtidigt blåser en del. Det första tydliga vårtecknet för dagen blir en karavan med blankpolerade motorcyklar som sakta strävar fram längs med vägen. I diket syns också ett av våra mest folkkära vårtecken, Tussilago eller hästhov som den väl egentligen heter på svenska. Som små gyllene solar står de där, två exemplar som bestämde sig för att slå ut lite tidigare än sina kompisar. Ett antal varma dagar till så lyser slänterna gula.
5 mars 2015; En alltmer ovanlig drill i skyn
Sånglärka, något som ofta kommer upp som fråga när man är ute och guidar eller håller föredrag. Många är de som helt plötsligt insett att en röst saknas som ju med sitt enträgna drillande och sin hängande sångflykt över åkermarken är en av de mest karaktäristiska vårtecknen. Varför har det blivit så? Det finns nog många anledningar men ändrade brukningsmetoder och tidigare skördar lär nog ligga högt på listan. De platser där det verkar vara minst lärkor kvar stämmer väl överens med åkrar där åkerholmar har tagits bort och brukningsenheterna är gigantiskt stora utan ens en avvikande grästuva att ta skydd i. På vissa håll har man anordnat lärkrutor som undantas från skörd särskilt när den tidigaste vallen slås. Nu tycker ni kanske att jag skäller på bönderna men egentligen är det ju tack vare att markerna brukas som vi fortsatt har en öppen landsbygd och att vi har kvar lärkan alls. Ack så många djur och växter som skulle försvinna om vi slutade att bruka våra marker.
28 februari 2015; En efterlängtad trumpet
Tänk att man alltid blir en smula förvånad. En trumpetstöt som gör att det till och med går en rysning längs med ryggraden. En ensam trana spatserar stolt mitt på en grusväg där de omgivande blöta åkrarna vimlar av gäss, sångsvan och en och annan tofsvipa. Det har ännu inte blivit mars men det är ändå väldigt härliga vårtecken där kanske tranans ankomst är lite extra. Är ju inte riktigt samma kaliber som vid Hornborgarsjön eller Tåkern men ack så skön trumpetstöt som kanske kan locka till sig en partner.
Inom kort kommer det att bli en alltmer vanlig syn på nästintill varje åker att födosökande tranor trampar runt med sin stolta hållning. En mäktig fågel som de senaste tjugo åren har ändrat sitt beteende och häckar i allt högre utsträckning i södra Sverige vid nästan varje mosse med de rätta förutsättningarna för bosättning.