Category Archives: Uncategorized

6 juni 2016; Falken har landat, på åkern

tornfalk-2tornfalk-1Precis när jag steg ur bilen efter en tur in till affären och med lite trött blick sneglar upp mot ladugårdstaket eftersom det sveper förbi något i motljuset. Där drar den iväg, tornfalken, som jag spanat efter så länge och som vi haft som gäst i flera år. Den verkar nog inte häcka i ladugården i år men någonstans i närheten hoppas jag. Runt omkring på de nyslagna vallarna sveper den för att stanna och ryttla. Ibland drar den vidare men några tillfällen faller den i etapper ner för att rikta in och slå sitt byte på marken. Inte träff varje gång men några sorkar fick nog sätta livet till. De flesta andra fåglar bryr sig inte men en kråka verkar ha blivit uppretad och tar upp en svindlande jakt bort över åker och betesmark. Ska bli kul att se om de kommer hålla till runt gården resten av sommaren också.kraka-o-tornfalk-1 kraka-o-tornfalk-2

4 juni 2016; Kråkorna är inte glada

sv-gladaDet är ett förskräckligt liv på kråkorna på en åkerholme en bit bort. Det tar en stund innan jag kan konstatera att det är något i ett av träden som gör att de är väldigt stressade och irriterade. När jag står och väntar har jag nästan hela tiden en röd glada över mig som spanar av de nyslagna fälten. Efter en stund visar sig duvhöken som nog har tagit något som den tar med sig i flykten bort mot skogen. Gladan fortsätter att cirkla över skallen.

3 juni 2016; Ängen haver en rot, fast i vägkanten istället

angshaverotNej så krångligt det lät. En av våra vanligaste vägkantsväxter så här års är ängshaverot som på sina smala och höga stänglar lyser med sina gula blommor. En av de växter som Linné använde i sin botaniska klocka (Horologium Floræ, blomsterur), där han beskriver över fyrtio arter och som första art finns just denna haverot som slår ut klockan tre.

Passa på att titta närmare på denna blomma. Den är väldigt dekorativ med svarta ränder i den centrala delen.

1 juni 2016; Landskapet är randigt på längden och tvären

grasstrangar mindreInte varje år som det skördas vall innan första juni. Gladan flyger sin vingliga i jakt på sork. Sånglärkan verkar lite vilsen när den tidigare skyddande gräsmarken är naken från strån. Det drar nog ihop sig till nästa häckning och då blir nog åkermarken det bästa alternativet för att lägga boet. Fick också en glimt av tornfalken som tidigare häckade i ladugården och som förhoppningsvis i alla fall är kvar i trakten.

5 maj 2016; Idag blev vi glada

rod gladaÖver gräsmarkerna en bit ifrån huset svävar ett par röda glador. Ibland tar den ena en lågflygning och landar på något som jag antar är sork eller någon annan gnagare. Samma plats som förra året så nu tror jag att det möjligen kan handla om häckning i trakten. Blir ett spännande projekt att fortsätta att hålla koll på. Det som är särskilt anmärkningsvärt med Gladan är att de är så mycket större än de flesta andra rovfåglar. Upp mot 170 centimeter mellan vingspetsarna gör att det i stort sett bara är örnarna som är större.

29 april 2016; En aning smak av Frankrike

styvmorsviolTidigt men ändå inte bland de första. Gärna på tunn jord ovanpå stenhällen, sträcker sig styvmorsviolen upp tillsammans med andra lågvuxna växter såsom nagelört, grusbräcka och gul fetknopp. Vad är det då som har med Frankrike att göra som antyds i rubriken? Är det namnet, något med styvmor eller färgerna? Jag lite med färgerna är det faktiskt även om det inte stämmer med den franska flaggan. Det latinska namnet är Viola tricolor och där finns ju en klar parallell till den franska flaggan som ofta just kallas för trikoloren.

15 april 2016; En skål för våren!

image(3)På en fuktig skogsmark på lite döda granar av sälg växer en av våra mer spektakulära svampar i färg och utseende. Den riktigt illröda insidan kontrasterar med utsidan som i senare stadier övergår mot mer ljus och nästan vit färg. Scharlakansvårskål är namnet men det verkar råda lite tveksamhet om det egentligen handlar om flera arter och det är sporernas utseende som skiljer dessa åt. För min del räcker det med att betrakta denna fantastiska lilla svamp oavsett vad den heter.

31 mars 2016; Sippornas tid är här

mosippa 2016Blåsipporna har blommat en tid och vitsipporna börjar så smått titta upp i solvarma backar. Det är några veckor tills backsipporna slår ut i blom men lite tidigare än vanligt breder mosippan ut sina kronblad mellan ljung och lingon. Den sandiga marken har detta år rikt med blommor men ljungen breder ut sig allt mer och riskerar att tränga undan de konkurrenskänsliga mosippeplantorna. Fortfarande verkar det vara lite för kallt för att sandödlan ska vara aktiv så det får nog bli ett återbesök om ett par veckor.

28 mars 2016; Gul och vit, sippa och ört

vitsippaEn vit sippa och en gul ört. De tidiga vårblommorna börjar dyka upp i soliga söderlägen trots den lita kalla vinden. Hittade en backe där några stackars kylslagna vitsippor börjar leta sig upp mellan fjolårsgräs och gamla eklöv. En utslagen svalört glittrar i solen och de blanka kronbladen blänker och de olika nyanserna av gult fungerar som en fyr för insekter som ska hitta ner till nektar och pollen. Nässelfjärilar flyger också runt i solskenet och en fälthare skuttar bort en bit mellan stenarna. svalort

29 februari 2016; Det trummar i trädgårn’

St hackKallt, som det brukar kunna vara så här i månadsskiftet mellan februari och mars. Det är ju skottdagen idag. Tänk, en hel dag till. Egentligen bara ett sätt att justera så att kalendern inte blir helt konstig när man på hundra år skulle behöva justera nästan en månad vilket nog har gjorts i vissa kulturer. Sanningen är ju att ett naturligt år är 365,24 dygn och det är de här 0,24 som göra att var fjärde år lägger till ett dygn extra. Tideräkning är ju ganska spännande när man börjar fundera. Ligger vi egentligen inte ett år snett? När man väl bestämde att man skulle börja räkna tiden så startade man väl inte med år 0, utan år 1. Så första århundradet går från år 1 till 99 men resterande från 00-99. Ja, lite saker man kan fundera på en skottdag. Men trummandet i trädgården härrör från större hackspett som gärna hittar den mest välljudande trädtoppen. Ingen födodsökande utan bara revirmarkering.