Sakta stiger den över trädtopparna. Står länge och väntar på att det ska komma något djur och gå förbi när jag nu ser månen genomskogen och en berghöjd där det ju kunde komma en älg eller dovhjort eller varför inte ett vildsvin. Nåväl, denna gång blev det bara månen med lite träd i förgrunden. Häftigt egentligen att den inte är så långt borta.
En mulen höstdag med en viss kyla i luften. Promenad i en äldre blandskog där död ved ligger lite här och var. Grova granlågor och halvt nedbrutna sälgstammar. När det finns mycket död ved kan man också hitta specialister som bara växer på detta underlag. Två av dessa är grön sköldmossa och biskopsmössa. På avstånd hörs dovhjortens brunstläte som mer är som ett grymtande och korsnäbbar och domherrar flyger runt i flock. Det är mycket höst nu.
En del rönnbär kvar på tomten. Några domherrar sitter och kalasar på bären och tar systematiskt ett i taget och roterar i näbben samtidigt som fruktköttet nästan svarvas loss. En försmak av att vi går mot höst och vinter även om det inte är så populärt att nämna.
På en syrénbuske som beskurits och avlämnat ett snitt som sedan fått mosspåväxt sitter en av de mer spektakulära svamparna. Lämpligt namn har den fått också. Brödkorgsvamp. Ser ut som små stiliga korgar som är alldeles fulla med nybakat bröd. Varje korg bara några millimeter i diameter och bröden är således väldigt små. På några korgar sitter locket delvis kvar som ska skydda spor-bröden tills de är klara.
En förmiddagspromenad i svampskogen. Den senaste veckans regnande har gett resultat. Hela skogen är full med riskor, kremlor, skivlingar av många slag, i form och färg samt ätliga sorter där jag främst ägnar mig åt kantareller, trattkantareller och rödgul trumpetsvamp. Soppar och röd flugsvamp hör till andra arter som är synnerligen vanliga. Solljuset tar sig ner mellan grenarna och lyser på mossan så det glittrar i vattendropparna i kanten på svamphatten. Kan nog bli en bra svamphöst med fortsatt värme och regn lite då och då.
Är hundvakt för två små hundar och tar en promenad i trädgården där det idag är varmare än på länge. Inte ens i skuggan är det svalt så jag går in men råkar titta upp ovanför huset där det seglar en glada på låg höjd. Nej, det är två. Betraktar den akrobatiska flykten där vingar och stjärtpennor samsas om att vinkla åt olika håll, allt för att få huvudet att vara så stilla i flykten som möjligt. Kan ju i alla fall försöka få en bild på någon av dem så jag hämtar kamera och går iväg på en grusväg som leder ner mot lite fuktigare gräsmarker. Först kommer något annat flygande. En fiskgjuse som väl jagar lite väl långt från närmaste vatten. Sedan dyker en glada upp och en till och efter en stund svävar tre glador som tidvis skruvar sig uppåt på varma termikvindar. Till slut kan jag räkna in fyra glador som jag har i blickfånget samtidigt och är inte helt säker på att det räcker med fyra för på annat håll är det mera rovfåglar på gång. Tar i alla fall en del foton och några blir helt okej.
Den är full, månen, men ändå inte riktigt hel. Det är i slutskedet av en månförmörkelse där jorden fortfarande är lite i vägen för solens strålar som annars skulle gjort månen både starkare och rundare. Fortfarande är kvällsljuset kvar även om solen nyss gått ner under horisonten och det gör att Kättilstads kyrka syns tydligt. När det finns något i förgrunden märker man hur snabbt månen stiger och förflyttar sig på himlavalvet. För att få en bild med månen i rätt placering behöver jag ständigt förflytta mig lite hit och dit och även ta mig ner för en slänt för att skapa nya vinklar. Gräshoppor och vårtbitare spelar när jag återvänder längs med mogna sädesfält. En stilla och sval kväll i början på augusti när man både känner rester av sommaren och en antydan till höst.
Trots att det bara är de första dagarna i augusti börjar man märka ett uns av sensommarkänsla. Himlen lyser upp när solen sjunker under horisonten och belyser molnen underifrån. Ett kort skådespel som går över på några minuter.
Att titta riktigt nära ger ibland helt nya perspektiv. Något som man sett hur många gånger som helst kan på nära håll se ut på ett sätt som man inte tänkt på tidigare. I vägkanterna står de och lyser redan nu men blir att högre och kan stå långt in på hösten. Renfana. Denna kraftigt doftande växt som tidigare använts mot bland annat mask i magen, är jättevanlig men kanske inte en växt som man ens tänker på att de existerar. Näst gång ni ser en renfana, stanna upp och titta då riktigt nära så får ni se en synnerligen fin blomma som egentligen består av massa blommor av olika slag.
Ibland hittar man saker som man blir brydd över. En liten larv i ett träd i trädgården är ett sådant exempel. Finns en hel del som stämmer med både det ena och det andra men inget som är helt korrekt. Tillslut inser jag att det är en alldeles nykläckt och därav problemet med att hitta motsvarande bild. Verkar vara en gaffelsvans som ska utveckla sig till en ganska lurvig fjäril. Ska hålla ögonen öppna efter mer utvecklade larver eftersom de får ett alltmer spektakulärt utseende ju större de blir.