En källmiljö med ett litet bäckflöde som trots snö och frusen mark, har ett sipprande flöde som är täckt av tunn is. Vattenflödet skapar mönster på undersidan som bildar härliga grafiska mönster.
4 februari 2017; Mönster i isen
Leave a reply
Category Archives: Uncategorized
3 februari 2017; Svampar från frusen mark
En kall skogspromenad på frusen mark. Tjocka barrmattor där det sticker upp mossor och några blåsippsblad som enträget håller sig gröna året runt. En bit bort i den fuktigare svackan ligger snön decimeterdjup. Ur denna frusna mark tränger bombmurklor upp med is i kanterna. Lite märkligt att en organism som till så stor del består av vatten, kan växa när allt är fruset. Någon form av sockerarter eller kombination med glykolliknande vätskor kan vara en förklaring. Det gick bara att hitta 15 exemplar i ett område där det senare kan vara flera hundra svampar. Det är inte alltid helt lätt att upptäcka bomdmurklor då det mesta runt omkring är bruna löv och barr.
27 januari 2017; Vätteskägg och håris
I december hittade jag en ovanlig företeelse som jag inte kan minnas att jag sett förut. Det kallas hår-is men går också under namnet vätteskägg och is-ull. Har letat en del för att få en förklaring till fenomenet och hittat information hos SMHI men inser också att det verkar vara relativt sällan som det är lämplig miljö och rätt klimat för att det ska inträffa. Tog en sväng under förmiddagen och hittade några grenar intill en liten bäck där det förekommer mer hår-is. Denna gång hade jag med mig kameran så det blev några bilder för att dokumentera företeelsen. Främst är det en kombination av nedbrytning inne i den fuktiga veden samtidigt som temperaturen ligger runt noll. Vid nedbrytningen blidas koldioxid som genom tryck pressar ut vatten ur porerna i veden. Detta omvandlas till is och genom fortsatt tryck trycker mer vatten ut och till slut bildas portjocka istrådar. Det finns teorier att det också är bakterier inblandade men det vet jag inte om man är säker på.
8 januari 2017; Det ringer i träden i kvällsljuset
Tar en tur med skottkärran för att fylla på vedförrådet. Utanför huset ser man solens sista strålar för denna dag när det precis snuddar trädtopparna. Det ringer ett välbekant ljud när sidensvansarna samlar ihop sig och verkar diskutera var de ska tillbringa natten. Månen har sakta stigit och fåglarna visar upp sin karaktäristiska siluett med den säregna tofsen i nacken. När det nu har blivit lite mildare hörs både pilfinkar och gråsparvar tjattra med lite vårtoner. Än så länge är det en hel del vinter kvar men redan nu kan man skönja detaljer som vittnar om att våren faktiskt inte är så väldigt långt borta.
6 januari 2017; Månskäran, Venus och Mars
En tunn månskära kan ses tillsammans med en mycket tydligt lysande och strax ovanför också en mer svagt lysande planet. Det är Venus som lyser mest och Mars med både annan färgton och svagare sken. Det pratas ju mycket om resor till Mars men egentligen är Venus närmare närmare, en planet som är nästan lika stor som jorden men med en ganska svajig atmosfär. Det som är avgörande för att inte utföra resor till Venus är temperaturen som till och med för vana solsemesterresenärer är lite i högsta laget. Närmare fyra hundra grader räknar man med att det är på ytan.
29 november 2016; Himmel vilken morgon
En stund innan solen orkar sig över horisonten lyser strålarna underifrån på molnen och skapar svårbeskrivna färgvariationer. Från ena sekunden till nästa ändrar sig färgerna och när solen väl når upp över trädtopparna har de flesta nyanserna försvunnit.
28 november 2016; Sista frukten går åt i solnedgången
Kliver ur bilen och hör genast ringandet. Det karaktäristiska lätet från sidensvansen. En märklig fågel som man i stort sett aldrig ser på marken och aldrig ensam. Hur kommer det sig att det är så? Det finns säkert någon vettig förklaring som kanske har att göra med risken att sitta öppet på marken och kanske fördelen av att vara många ögon som både hittar mat och upptäcker faror. En synnerligen grann fågel är det i alla fall men färgerna träder inte fram lika bra i motljus men däremot den speciella tofsen i nacken.
17 november 2016; Fin novembermorgon med lite vårkänsla
Trots en kallare period med en del snö är det just nu lite med vår i luften. Mellan fem och tio plusgrader och mestadels rätt stilla. Soluppgångarna avlöser varandra med nytt skådespel varje gång. Färgerna går från gula till röda och i viss mån lila toner. Denna morgon kan man också urskilja ett svagt halofenomen där iskristaller gör att det blir regnbågsliknande fenomen på ömse sidor om solen. Till skillnad från regnbågen där man ska ha solen i ryggen, ser man halo bredvid och kan ibland till och med vara som en ring runt solen.
12 november 2016; Månen på riktigt nära håll
Några dygn innan fullmåne när det är nästintill idealisk tid att fotograferade månen. Tack vare att solen lyser på månen en aning snett blir skuggorna tydliga på kratrar och andra formationer. Nu är också månen närmare än på länge och det är också lång tid fram till nästa gång som detta inträffar.
28 oktober 2016; Domfrun svarvar rönnbär
En hona av domherre sitter i en rönn i trädgården. Den plockar bären, ett i taget och nästan svarvar bort fruktköttet när näbben roterar bäret. Lugnt och metodiskt fortsätter den med varje bär och samma procedur. Inga herrar syns till just nu.