Det är ju inte varje dag man träffar på flera trollsländor som i alla fall jag kände stor osäkerhet vilka arter det handlar om. Nu behöver man kanske inte veta alla artnamn. Det går ju inte direkt att ropa på dem dels för att nog struntar i om jag står där och lockar och dels för att de själva inte vet vad de heter. Nåväl, det kan ju i alla fall vara bra att rapportera när det är lite mer ovanliga och skyddsvärda arter så jag fick börja leta i litteratur men till slut blev det lite assistans från kollega som kunde bekräfta mina misstankar. Överst till vänster en röd flickslända och till höger om den en fyrfläckad trollslända. De nedersta är spetsfläckad till vänster respektive bre trollslända till höger. Det visar sig att den spetsfläckade trollsländan är ganska ovanlig och för bara några år sedan endast känd från Emån men har under senare tid noterats i Kinda och omgivande kommuner.

Ibland träffar man på arter som man sällan ser eller till och med som i alla fall inte jag kan minnas att jag sett eller så kanske jag inte har artbestämt. På en väldigt artrik grusväg där det är gott om jungfrulin tillsammans med mängder av andra hävdgynnade arter svävar en dagsvärmare. Det finns ett par arter som man särskiljer genom vingarnas utseende men eftersom den flyger likt en kolibri så finns ju ingen möjlighet att se hur dessa genomskinliga vingar ser ut. Det är i alla fall tydligt att de föredrar jungfrulin framför andra blommande växter.

Det dyker också upp en trollslända som jag tydligt ser att den har gula och svarta mönster men det är först när jag får en bild som jag inser att det nog är en sandflodtrollslända vilket jag behövde assistans för att få fullt bekräftat. Förra året hittade jag stenflodtrollslända som är ganska lik. De vill främst ha rinnande vatten men verkar även klara sig nära sjöar av olika slag.

Nej, gärdsmyg är det ju men denna fågel, en av de minsta i Sverige, är en aktiv lite rackare som man inte alltid hinner och se innan den redan flugit vidare. Varför “gärd”? Ja, kanske är gärdsgård som var vanligare förr och sannolikt bra plats i ett mer rutet landskap med gott om bryn och buskar vilket denna fågel gillar. Idag är det dock inte ovanligt att de föredrar rishögar på hyggen. Gärdsmygen verkar vara anpassningsbar och förekommer i många olika miljöer. I detta fall sitter den länge och väl på en ekgren och jag misstänker att det kan finnas ungar i närheten och att detta är en förälder som lite håller koll på mig när jag sitter en bit bort och dricker kaffe.

En hona av stenskvätta följer jag en stund och får lite bilder men det är inte förrän jag tittar närmare på en bild som jag inser att jag faktiskt fick med två fåglar till även om de inte är helt uppenbara. Uppe till vänster en sädesärla som flyger en bit bort och är synnerligen suddig men ändå tydligt artbestämd med den svarta haklappen och de vita fälten. Den andra fågeln är en hane av stenskvätta som endast visar sig med vingpennorna och stjärtfjädrarna strax höger om honan.

Det gnisslar och knorrar i många småvatten. Helt plötsligt märker man att det finns gott om liv när grodorna sätter igång med sin lek. Åkergrodan med sin blå ton är ganska vanlig i gölar och mindre dammar och ligger gärna i ytan medan de gör sina läten. Även de minsta småvatten som inte torkar ut kan ofta ha något groddjur och ofta kan någon av våra salamandrar gärna finnas även om det är långt till närmaste större vatten. Alla grod- och kräldjur är fridlysta och man kan gynna dem genom att anlägga en liten damm i trädgården.

Just när solen lyser på månen från en snäv vinkel vilket vi kallar för nymåne, gör att det blir väldigt mycket skuggor och effekten av strukturer på ytan av månen blir extra tydliga. På samma sätt som man vill hitta nya hällristningar med släpljus där man belyser från en väldigt låg punkt och skapar kraftiga skuggor blir även månens kratrar och dalgångar väldigt tydliga. En fullmåne har ju solens ljus i linje bakom jorden vilket innebär väldigt lite skuggor.