Category Archives: Fåglar

10 mars 2026; Papegojor i talltoppen?

Relativt stora fåglar sätter sig i talltoppen strax intill där jag står. Det är utbredda hällmarker med mindre stråk med fuktiga partier och däremellan gott om frodigt blåbärsris. Grov och kort näbb tyder på fågel som är anpassad till ganska hårda från eller frön som sitter lite illa till. Exempelvis har stenknäck kanske den starkaste näbben då de gärna klyver körsbärskärnor medan de fåglar som jag nu står och betraktar är anpassade för att klyva kottefjäll för att komma åt tallfröna. Den märkliga näbben är korslagd i spetsen och detta har också gett fågeln dess namn nämligen korsnäbb. I och med att de sitter i tallar och dessutom ser ut att ha extra grov näbb som är högre än lång, gör att jag tror att det är större korsnäbb. Det finns också en mindre korsnäbb som är mer specialiserad på grankottar. Den grönfärgade honan är sannolikt anpassad att inte synas när de ligger i boet på ägg och ungar medan vuxna hanar har en svårbeskriven rödorange färg. Det är inte många fåglar att blanda ihop dessa med förutom bändelkorsnäbb som med ett vitt vingband lätt kan särskiljas och dessutom är de mer knutna till lärkträd. Även tallbit som är en större fågel än korsnäbbarna är snarlik främst i färg.

9 mars 2026; Siska och kråka

Äntligen lite mer närkontakt med spillkråkan som varit aktiv runt huset en tid. Nu har den hittat en jättebra torr talltopp med utmärkt resonans. Tänk så artrik talltoppen är med flera olika skägglavar, tagellavar, slånlav och blåslav och antagligen massa små nål-lavar. I en ektopp låter det och mängder med småfåglar rör sig i jakt på insekter och spindeldjur. Om jag bara hade sett hur de ser ut i motljuset skulle artbestämningen vara svår men tack vare att de låter är det lätt att avgöra att det är en flock med grönsiskor. En av våra mer anonyma fåglar som faktiskt ganska ofta finns runt omkring oss men om man inte känner igen lätet är det en art som lätt förbises. Når jag betraktar även denna bild ser jag att ekgrenarna också är påtagligt artrika och det slår mig att dessa draperade ekgrenar skulle kunna hysa en ovanlig skägglav, nämligen blomskägglav. Den verkar inte vara noterad mer än sporadiskt i norra Östergötland. Det kan bli en utmaning att hitta.

6 mars 2026; Fullvuxna gamla tallar som knappt är högre än mig

Jag står på en hällmark och värmer mig i vårsolen. Renlavar breder ut sig och knotiga tallar tränger upp med stammarna ur sprickor i berget. Här kan det inte vara lätt att växa som träd även om man är tall och bra anpassad till att ändå hitta vatten och näring trots magert jordtäcke. Tallen intill är inte högre än tre meter även om den sannolikt är väldigt gammal med krum krona och grova grenar i toppen.

Det är alltid något visst med att komma upp på en höjd där det blir en vida utsikt. Det hann inte gå lång tid förrän en ensam trana flög över och trumpetade. Min första trana för detta år. Vet att det brukar finnas häckande tranor på flera av mossarna i närheten. Även en större rovfågel som skulle kunna vara ung kungsörn visade sig en kort stund. De vita halvmåneformade fälten på vingarna tyckte jag mig se men skulle helst vilja se den igen för att vara helt säker. På håll hörs spillkråka och en väldigt irriterad större hackspett som tillsammans med nötväcka och mesar verkar ha synpunkter på något i närheten. Kanske en sparvhök som väcker deras irritation eller möjligen att vår katt är ute och ser sig om. På håll hör jag grönsiskor vilket skulle vara kul att få på bild. En art som man hör ganska ofta men som gärna sitter mest uppe i trädtopparna.

4 mars 2026; Ny plats med nya miljöer och arter

Hällmarker med äldre tallar och stora utbredda renlavssamhällen i kanten av ett äldre hygge. Utmärkt som utsiktsplats för både däggdjur och fåglar. Verkar vara synnerligen gott om vildsvin men även lo och kronhjort finns på platsen

Med bopålarna på en ny plats i norra delen av Östergötland kommer det framöver att bli inspirerande att hitta nya hundpromenader och upptäcka arter, miljöer och annat. Jag har insett att jag runt huset har tre olika hackspettar som verkar vara inne på häckning i närområdet. Större hackspett, gröngöling och spillkråka. Den sistnämnde har jag faktiskt träffat på mest men haft svårt att få någon bild på. När jag stod och spanade vid ett äldre hygge dök den upp på håll och satt stilla en lång stund. Spillkråkans läte gör att man ofta kan avgöra om det är en flygande eller sittande fågel. Den flygande har ett ljud som ofta beskrivs som en serie med korta ky-ky-ky-ky eller kanske kry-kry-kry-kry som brukar hänga i under stora delar av flykten och när den sätter sig ett mer långdraget klyyyy. Sedan har de en del andra ganska konstiga ljud för sig när det är häckningsdags. Min förhoppning är att få betydligt bättre bilder i och med att den ständigt rör sig runt huset.

25 juni 2025; Steglitsen på jakt efter frön

Ängshaverroten, denna vägkantsväxt, som under tidig sommar förgyller diken innan det sker slåtter. Nu har de gått i frö och en som gärna äter dessa är steglits. Nästan varje gång som jag går förbi detta bestånd så sitter flera fåglar på plats. Jag tycker att steglitsen har en fantastisk fjäderdräkt med det röda ansiktet den kanelbruna ryggen och de gula vingkanterna. En lite svart kalott och en ganska kraftig näbb vilket är typiskt för fröspecialister. Under höst och vinter är frön från kardborrar och tistlar en vanlig föda för steglitsen. Jag har vissa år gjort en kärve som jag satt på en stolpe intill den övriga fågelmatningen. Det har varit populärt och även intressant för flera andra fågelarter.

15 april 2025; Falken tillbaka på sin plats

Flera år med stor påverkan av fågelinfluensa så vi får se hur det blir i år. I Kinda är det flera platser där det i alla fall är aktivitet just nu och förhoppningsvis blir det ett antal ungar som kan ringmärkas. Sannolikt ligger honan på ägg och kläckning blir någon gång om ungefär en månad. Hane och hona lär enligt undersökningar fånga ungefär 1200 starar eller om det är större fåglar såsom måsar, runt 600 stycken och det bara under själva häckningstiden vilket är under april till september. Det blir ganska många varje dag för att både få i sig själv och ungarna som ofta är tre i Kinda och till och med fyra vid något tillfälle.

23 mars 2025; Fågeln med tre vingar

Det finns några fåglar som egentligen använder tre vingar. Ja, det är ju egentligen två vingar men de använder stjärtfjädrarna på ett mycket avancerat sätt. Tornfalken kan med hjälp av ryttlande, att flaxa stillastående i luften samtidigt som man kompenserar med stjärtfjädrarna, få huvudet att hålla sig stilla och därför kunna lokalisera byten väldigt noggrant. En rovfågel som inte ryttlar men som gör ungefär likadant är gladan. Ett knixande med vingarna och vridande och skruvande på den v-formade stjärten gör att de kan spana av fält i jakt på bland annat gnagare. En härlig upplevelse är när man får se denna väldigt stora rovfågel, som är ungefär 170 centimeter mellan vingspetsarna, på väldigt nära håll när de jagar över fälten. Gärna i samband vallslåtter då de gärna hänger i luften över traktorn.

19 mars 2025; Viporna gör konster över fälten

Ett av de mest tydliga vårtecknen är ankomst av tofsvipor. På de fuktiga åkermarkerna går de runt och letar föda men sedan tar de en närmast fantastisk flygtur med skruvande flykt med de breda vingarna och ovanpå detta även ett närmast syntetiskt läte. Helt plötsligt lyfter en flock med kajor och starar och sedan även en större flock med tofsvipor som uppenbart blivit skrämda av något. Såg en falk som jagade över fälten härom dagen så det är kanske det första jag tänker på. Tofsvipans svarta och vita är egentligen ett skimmer av andra färger där fjäderdräkten kan skifta i lila, mycket grönt och kanske lite blått. Tofsen likt Stig-Helmer Olsson är ju också lite speciell.

18 mars 2025; Två och två på åkrarna

Ett par veckor sedan de första tranorna började landa på åkrarna runt huset. Innan dess kunde man höra sträckande tranor sedan slutet av februari. Från de stora grupperna har det nu blivit tydligt vilka som hör ihop i par. Två och två nästan överallt men några platser där det står flera och man kan där fundera på om det är ungfåglar som inte bildat par ännu. De olika paren trumpetar och då ofta ett par i taget. Skulle ju vara intressant att få detta översatt. Jag får lite känslan av att liksom meddelar att man är på plats och jublar för att det är dags för häckning och att vi går mot en allt varmare vår och sommar.

11 mars 2025; Återigen sitter snösparven på samma fläck

Trodde nog att jag skulle missa snösparven i år. Känns nästan lite sent eller i alla fall när snön försvunnit sedan ett tag tillbaka har jag fått för mig att de är längre norrut. Men så kommer ett sms från dottern som tagit en lunchpromenad och fått en bra bild med mobilen vilket ju är ganska typiskt att det går att komma oförskämt nära. Således blir det en promenad så fort som jag kom hem med kameran redo och på samma plats som vanligt sitter det en snösparv och metodiskt snappar små stärkelserika trampörtsfrön från fjolårets vegetation som fortfarande har en del ätbara delar kvar. Hunden blev nyfiken och ville nog fram för att hälsa eller kanske fånga men jag lyckades streta emot och vi vek av så att snösparven i lugn och ro kunde äta vidare. Vi får väl se om den stannar flera dagar nu när det ska bli snö igen. Kanske inte så inbjudande att flyga vidare eller att det kommer flera.