En fredagstur mot de södra delarna av kommunen. Som vanligt så här års har jag några favoritplatser som jag stannar vid. Mycket riktigt sitter den där alldeles intill det forsande vattnet. Forsärlans gula fjädrar glimrar i solskenet men för övrigt är den mycket bra kamouflerad där den gärna sitter på berghällarna i vattenkanten. Inte sällan finns det gula lavar på hällen som också hjälper till att försvåra upptäckten.I en sandig slänt har enstaka oansenliga bladrosetter tagit sig upp mellan täta bestånd med ljung. Det är mosippan som så här tidigt endast har några enstaka knoppar som mest liknar en rysk pälsmössa med sin kraftiga behåring som såväl håller mot frosten men också håller kvar vattendroppar.