Fick tips om en rysk film där ett antal svampplockare är ute i skogen för att leta bombmurklor. Inte så märkligt kanske om det inte vore för hur de sedan använder svamparna. Innehållet i just bombmurkla är en slemmig massa som senare utvecklas till sporer. Filmen visar att denna slemmiga massa används för att smörja in både armar och ansikte. Det var till och med en som drack innehållet med till synes god aptit. I slutet på filmen var det en person som såg mycket viktig ut och som säkert var någon typ av hög tjänsteman och som uttalade sig. Nu är min ryska ganska ringrostig så jag vet inte riktigt vad som sades. Här i Sverige är i alla fall bombmurklan mycket sällsynt och det finns till och med åtgärdsprogram framtagna för att se till att miljöerna där den växer ska bevaras på rätt sätt. I ett skogsområde mellan Kisa och Rimforsa finns i alla fall flera hundra exemplar och området är också naturreservat så här finns goda möjligheter att murklorna finns kvar.
Author Archives: admin
9 mars 2015; Blås-sippor
Våren har kommit ordentligt med soliga dagar och väldigt få platser där snön fortfarande ligger. Isarna har försvunnit från många sjöar mycket på grund av den ihärdiga blåsten. Känns inte som det brukar blåsa så här mycket. Just vind och kanske främst byig vind är nog det värsta som man kan ha att göra med när man ska fotografera blommor. Riktigt många bilder på blås-sipporna blev i och för sig ganska intressanta men endast ett par stycken där blomstänglarna står hyfsat stilla. De första blommande blåsipporna är i alla fall något speciellt. Inte mycket annat som har kommit upp men nog tycker dessa knoppar att det är dags att slå ut.
8 mars 2015; Två vägrelaterade vårtecken
Från ena dagen till den andra så slår det om och en riktigt skön vårvärme sprider sig trots att det samtidigt blåser en del. Det första tydliga vårtecknet för dagen blir en karavan med blankpolerade motorcyklar som sakta strävar fram längs med vägen. I diket syns också ett av våra mest folkkära vårtecken, Tussilago eller hästhov som den väl egentligen heter på svenska. Som små gyllene solar står de där, två exemplar som bestämde sig för att slå ut lite tidigare än sina kompisar. Ett antal varma dagar till så lyser slänterna gula.
6 mars 2015; Staren mot strömmen
Hela vintern har man kunnat följa strömstarens enträgna arbete med att fiska upp sländor från botten av strömmande vattendrag som just i detta fall är Kisaån i Föllingsö utanför Kisa. Några snabba nigningar, en snabb doppning av huvudet och sedan ett vilt dyk ner i det kraftigt strömmande vattnet. Borta en stund och sedan upp igen ibland med en sländlarv i näbben. Sedan följer något som till en början kan se lite förbryllande ut. Ett snabbt daskande med larven mot något hårt. Möjligen inte för att slå ihjäl larven utan kanske främst för att slå sönder larvboet som kan vara ganska välbyggt av växtmaterial eller småsten.
5 mars 2015; En alltmer ovanlig drill i skyn
Sånglärka, något som ofta kommer upp som fråga när man är ute och guidar eller håller föredrag. Många är de som helt plötsligt insett att en röst saknas som ju med sitt enträgna drillande och sin hängande sångflykt över åkermarken är en av de mest karaktäristiska vårtecknen. Varför har det blivit så? Det finns nog många anledningar men ändrade brukningsmetoder och tidigare skördar lär nog ligga högt på listan. De platser där det verkar vara minst lärkor kvar stämmer väl överens med åkrar där åkerholmar har tagits bort och brukningsenheterna är gigantiskt stora utan ens en avvikande grästuva att ta skydd i. På vissa håll har man anordnat lärkrutor som undantas från skörd särskilt när den tidigaste vallen slås. Nu tycker ni kanske att jag skäller på bönderna men egentligen är det ju tack vare att markerna brukas som vi fortsatt har en öppen landsbygd och att vi har kvar lärkan alls. Ack så många djur och växter som skulle försvinna om vi slutade att bruka våra marker.
28 februari 2015; En efterlängtad trumpet
Tänk att man alltid blir en smula förvånad. En trumpetstöt som gör att det till och med går en rysning längs med ryggraden. En ensam trana spatserar stolt mitt på en grusväg där de omgivande blöta åkrarna vimlar av gäss, sångsvan och en och annan tofsvipa. Det har ännu inte blivit mars men det är ändå väldigt härliga vårtecken där kanske tranans ankomst är lite extra. Är ju inte riktigt samma kaliber som vid Hornborgarsjön eller Tåkern men ack så skön trumpetstöt som kanske kan locka till sig en partner.
Inom kort kommer det att bli en alltmer vanlig syn på nästintill varje åker att födosökande tranor trampar runt med sin stolta hållning. En mäktig fågel som de senaste tjugo åren har ändrat sitt beteende och häckar i allt högre utsträckning i södra Sverige vid nästan varje mosse med de rätta förutsättningarna för bosättning.
22 februari 2015; Blå men inte någon mes
Längre dagar och ljust långt in på eftermiddagen. Just idag får vi en skymt av solen också. Det märks direkt att många fåglar blir lite extra aktiva nu när man kan ana våren. Trots att det kom mer snö igår kväll så går det framåt med hassel som blommar och snödropparna som sedan flera veckor har slagit ut intill husväggen. Lite fågelmat som täckts av snö tittar fram tillsammans med lite utslängt bröd och några äpplen. Flera talgoxar och en koltrast samsas om maten. En blåmes dyker upp och vill också ha del av smaskigheterna, däremot vill den inte varken samsas eller dela med sig. Finns det någon fågel som är synnerligen bestämd så är det blåmesen som dock inte borde heta mes. Det ända tillfälle som man kan se blåmes maka på sig är när svartvit flugsnappare kommer och vill ta över en redan bebodd holk.