
Ganska regelbundet träffar jag på personer som har en särskild skräck mot spindlar. Den kan många gånger te sig som besynnerlig då jag ibland inte med blotta ögat ens kan räkna till åtta ben utan ser att det bara är något litet som kryper. Nåväl, jag vet att sådana fobier kan sitta mycket djupt rotade men då brukar jag ändå fundera på om inte våra hoppspindlar skulle kunna fungera som lämpliga terapeuter. De är små och nästan alltid fint mönstrade och ser inte alls så farliga ut och det roligaste av allt är att de hoppar. Ofta hoppar de så att man tror att de klippt filmen för ena stunden är de på ett ställe och nästa sekund sitter de en bit bort och man ser liksom inte vad som händer däremellan. Nu sitter det det en zebraspindel, tror jag att det är, på vår dörr. Det finns massa lämpliga uthus och väggar att leta efter just hoppspindlar. De gillar träväggar ocg kanske särskilt ladugårdsväggar där det säkert finns massa små insekter att fånga.
